Valet av Brown inte en röst mot Obama
Valet av republikanen Scott Brown i Massachusetts fyllnadsval till senaten igår var ett rejält bakslag för Demokraterna och president Obama. Men det var inte en röst mot Obama, utan mot en svag demokratisk senatskandidat.
Valet av Brown är anmärkningsvärt av två skäl. För det första är Massachusetts en av de liberalaste delstaterna i USA och valet var för att ersätta senator Ted Kennedy, som är en vänsterliberal politiker med amerikanska mått mätt. För det andra; Demokraternas kandidat Martha Coakley ledde med 30 procent (!) i opinionsmätningarna för bara två månader sedan...
Hur kunde det ske? De flesta bedömare anser att Coakley gjorde en usel kampanj och tog segern för given - att hon bara ville få kampanjen överstökad så hon kunde åka till Washington och krönas till senator. Hon hade få valmöten, gjorde ett oengagerat intryck och dessutom en del klumpiga misstag på slutet.
I motsats till Coakley jobbade Brown hårt under hela kampanjen och träffade massor av väljare från morgon till kväll i flera månader. Dessutom ligger han till vänster i det republikanska partiet vilket var nödvändigt för att kunna vinna. Han gjorde också ett sympatiskt intryck och alla amerikaner älskar en "underdog"...
Valet av Brown kommer naturligtvis att få betydelse, eftersom Demokraterna nu får 59 mandat i senaten och inte 60. Samtidigt ska man inte överdriva betydelsen av en röst; Obama kommer att behöva stöd från en del republikaner i senaten i vilket fall som helst, inte minst när det gäller behandlingen av ett klimatpaket under våren. Förmodligen blir Brown en av de republikaner som Obama kommer att kommunicera med mest, eftersom han blir en av några få republikaner som ligger nära den politiska mitten.
Det största problemet för Demokraterna blir att få igenom hälso- och sjukvårdsreformen, där republikanerna är eniga i sitt motstånd. I senaten behövdes alla 60 rösterna från den demokratiska gruppen för att rösta igenom reformpaketet före jul. Demokraternas bästa alternativ nu verkar vara att att rösta igenom samma paket i representanthuset. I så fall behövs ingen mer behandling i senaten.
Se artikel i Aftonbladet här, här, här och här.
Läs artikel i DN här, här och här.
Läs artiklar i SvD här och här.
Valet av Scott Brown hänger samman med Obamas fallande popularitet och den politik han för på riksplanet. När Obama svors in för ett år sedan ansåg enligt Gallups dagliga opinionsmätningar omkring 65-70% att han skötte sitt jobb väl medan endast 10-15% inte tyckte det. Motsvarande siffror i dagsläget är 50% mot 40-45%. Det är ur detta växande missnöje som Browns kandidatur fått sitt stöd, inte minst ekonomiskt, och det som kunnat göra hans valseger möjlig.
Att sedan Demokraterna ställde upp med en svag kandidat som genomförde en dålig kampanj gjorde givetvis inte saken bättre, men det rör sig ju trots allt om en av USA:s mest vänstervridna delstater, så Demokraterna borde i vanliga fall ha vunnit även om deras kandidat var en blomkruka mot valfri Republikan.
