Bara Chelsea, United och Arsenal kvar i titelracet


Ungefär 14 omgångar är nu kvar i Premier League och det börjar utkristalisera sig vilka lag som kommer att slåss om ligasegern. Efter Manchester Uniteds seger (Portsmouth hemma) och lokalkonkurrenten Citys förlust (Hull borta) idag får nog de sistnämnda räknas bort i kampen om titeln. Samma sak gäller Tottenham och Aston Villa, som spelade oavgjort och också är "avhängda". Liverpool vann derbyt mot Everton, men har redan tidigare tappat för mycket för att kunna hota de tre i toppen.

Därmed har de sju topplagen delats upp i två delar. Chelsea, United och Arsenal gör upp om ligasegern och City, Liverpool, Tottenham och Aston Villa om fjärdeplatsen, som ger plats i nästa års Champions League. Kampen om fjärdeplatsen blir lika intensiv som titelkampen, eftersom en plats i Champions League har en enorm betydelse, både sportsligt och ekonomiskt.

Mitt eget tips: Chelsea vinner ligan (vilket jag tippade redan i augusti) före Manchester United och Arsenal. Manchester City tar den viktiga fjärdeplatsen före Liverpool, Tottenam blir 6:a och Aston Villa slutar 7:a. Motiveringar; Chelsea är helt enkelt Englands bästa lag i år, med bäst kombination av topp och bredd. City fortsätter att bygga ett lag för framtiden, med många starka nyförvärv och en förnämlig ungdomsakademi. Vad City behöver är tid att fortsätta spela ihop sina stjärnor och de kommer att bli jämnare under säsongen.

Läs artiklar i Aftonbladet här, här och här.
Läs artiklar i DN här, här och här.

Bra chans för Chelsea att vinna trippeln


John Terry får inte längre vara kapten i det engelska landslaget, har landslagscoachen Fabio Cappello meddelat. Orsaken är att Terry har haft en affär med en lagkamrats fru. Stora drag av såpopera har denna historia, som har tagit enorm plats i engelsk media den senaste veckan och, tyvärr, lite väl stor plats också i svensk media. 

Om Terry är lagkapten eller inte lär knappast ha någon betydelse för engelsk fotbolls möjligheter att nå en framgång i fotbolls-VM i sommar. Han kommer att vara en ledargestalt i landslaget oavsett om han har kaptensbindeln runt armen eller ej. Och det kommer definitivt inte ha någon betydelse för Chelseas chanser att vinna titlar i år. Terry är mycket rutinerad och hans fokus kommer inte att påverkas av det som hänt.

Chelsea har en rejäl chans i år att förverkliga varje europeiskt fotbollslags dröm; att vinna alla de tre stora titlarna - Champions League, ligan och cupen - samma år. Jag har aldrig sett laget så starkt, vilket blev extra tydligt under afrikanska mästerskapen då de fick klara sig utan sin bästa - och en av världens bästa - spelare; Didier Drogba. Då spelade de sin bästa fotboll hittills under säsongen.

Med sitt kanske bästa lag någonsin, vidare i Champions League, ledning i Premier League och gynnsam lottning i FA-cupen är Chelsea "the team to beat" resten av året...

Läs artiklar i Aftonbladet härhär och här.

Läs artikel i DN här.

Sverige har tagit över på bandytronen


Efter den fantastiska svenska segern mot Ryssland i VM-finalen är det bara att konstatera; Sverige har tagit över på bandytronen. Orsaken är att den standardhöjning som skett i svensk bandy under de senaste åren.

Matchhjältar framför allt Daniel Mossberg, med segermålet 6-5 i förlängningen och en fantastisk insats i övrigt, och Patrick Nilsson med tre mål och den avgörande framspelningen till Mossbergs avgörande.

Sverige vann matchen för att de hade ett jämnare lag och ett strukturerat lagspel; klasssiska svenska kvaliteter med andra ord, samtidigt som de svenska spelarna i individuell skicklighet är i nivå med ryssarnas. Både strukturerat lagspel och individuell skicklighet påverkas, som alla färdigheter, väldigt mycket av träningsmöjligheter.

Mycket pga av framväxten av bandyhallar över hela landet genomgår svensk bandy en revolution. Hallarna har gett kraftigt förbättrade träningsmöjligheter och en kraftigt ökad bredd i elitserien. Antalet hallar kommer fortsätta att öka och därmed tiden på stor is att träna lagspel och öka den individuella skickligheten.

Även bandyns stora genombrott som TV-sport lyfter sporten, vilket kommer att få stor betydelse på sikt, med bättre ekonomiska möjligheter och fler ungdomar som väljer sporten. Mycket talar för att Sverige kommer att befästa sin position som världsetta framöver...

Läs artiklar i Aftonbladet här och här.
Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här och här.

Federers dominans gör herrtennisen tråkig


Roger Federer vann finalen i Australiska mästerskapen efter 3-0 mot Adrew Murray, efter som vanligt bländande spel. Federer är den störste spelaren genom tiderna. Det är ingen tvekan om det; Sampras, Laver, Borg m fl får ursäkta. Med 16 titlar i Grand Slam-turneringar och med segrar i alla fyra är han den bäste hur man än räknar.

Men visst håller herrtennisen på att bli lite tråkig? Federers dominans - och också att det är få spelare som på allvar kan utmana honom - har gjort sporten förutsägbar, och därmed också tråkig. Spelet i sig är inte tråkigt, naturligtvis, men elitidrott handlar väldigt mycket om vem som vinner och tyvärr drabbas sportens nerv när en spelare är så dominant. Fereder har vunnit fyra av de sex senaste Grand Slam-turneringarna och varit i final i de andra två.

Federer förtjänar alla hyllningar. Han är den mest kompletta spelaren någonsin, tätt följd av Rod Laver (Australien) som var den store dominanten på 60-talet och vann alla fyra Grand Slam-turneringarna samma år, två gånger dessutom. Båda behärskar/ade både serv-volley-spel och tålamodsprövande defensiv till fulländning.

Men det räcker inte med Federers briljans och utmaningar då och då från Nadal, Murray, Djokovic och del Potro. Sporten har blivit för förutsägbar. Förhoppningsvis kommer några spelare att få ordentliga genombrott under året och kan på allvar utmana Federer.

Läs artikel i Aftonbladet här och här.
Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här och här.

Serena har fortfarande långt kvar till de allra största

De fyra Grand Slam-turneringarna i tennis har olika valörer och status. Wimbledon är "VM i tennis", US Open ses som nr två i rangordningen och en seger i Franska Öppna i Paris är också större än Australiska mästerskapen. Ett uttryck som används är "Triple Crown"; dvs de tre största som jag nyss räknade upp.
Just Australiska mästerskapen har blivit Serenas favoritturnering och hon har nu fem segrar där. Hon har tre segrar i Wimbledon, tre i US Open och en seger i Paris. Billie Jean King har hela sex segrar i Wimbledon, fyra i US Open, en i Paris och en i Australiska mästerskapen. Så Serena har en bit kvar för att klättra förbi King på en historisk världsranking.
Vem är då världens bästa damspelare genom tiderna? Steffi Graf (Tyskland) förstås, med hela 22 Grand Slam-titlar. Hela 18 av dem är "Triple Crown" - 7 Wimbledon, 6 US Open och 7 Paris. Margaret Smith Court (Australien) har vunnit 24 titlar, men hela 11 av dem är på hemmaplan i Melbourne, under en tid när Australiska mästerskapen hade lägre status än idag.
Martina Navratilova och Billie King (båda USA) hör också till ”topp 5”, med 18 Grand Slam titlar var. Helen Wills Moody (USA) som spelade under tennisens tidiga era (20-30-talet), har 19 titlar. Serena Williams bör rimligen ha några år kvar i topptennisen, men lär få svårt att slå sig in på historisk ”topp 5”-lista.
Serena är nu värlsetta igen, men kommer under året att utmanas av en lång rad stjärnor - 2010 ser ut att bli det starkaste damtennis-året någonsin. Aldrig har damtennisen haft så många storstjärnor som nu; systrarna Williams, Henis och Clijsters (Belgien), Dementieva, Petrova, Sjarapova, Safina, Kuznetsova, Zvonareva (alla Ryssland), Wozniacki (Danmark), Azarenka (Vitryssland), Ivanovic och Jankovic (Serbien). Alla de här spelarna har kapacitet att vinna en Grand Slam-turnering i år.

Serena Williams slog comeback-ande belgiskan Justin Henin i Australian Open och ökade därmed sina Grand Slam-titlar till 12. Nu är hon lika stor som legendaren Billie Jean King som också har 12 titlar, skriver vissa tidningar. Nja; man får nog allt se på vilka titlar de vunnit också...

De fyra Grand Slam-turneringarna i tennis har olika valörer och status. Wimbledon är "VM i tennis", US Open ses som nr två i rangordningen och en seger i Franska Öppna i Paris är också större än Australiska mästerskapen. Just Australiska mästerskapen har blivit Serenas favoritturnering och hon har nu fem segrar där. Hon har tre segrar i Wimbledon, tre i US Open och en seger i Paris. Billie Jean King har hela sex segrar i Wimbledon, fyra i US Open, en i Paris och en i Australiska mästerskapen. Så Serena har en bit kvar för att klättra förbi King på en historisk världsranking.

Vem är då världens bästa damspelare genom tiderna? Steffi Graf (Tyskland) förstås, med 22 Grand Slam-titlar. Hela 18 av dem är i de tre största - 7 Wimbledon, 6 US Open och 7 Paris. Margaret Smith Court (Australien) har vunnit 24 titlar, men 11 av dem är på hemmaplan i Melbourne, under en tid när Australiska mästerskapen hade lägre status än idag. Martina Navratilova och Chris Evert (båda USA) har 18 Grand Slam titlar var. Helen Wills Moody (USA) som spelade under tennisens tidiga era (20-30-talet), har 19 titlar. Serena Williams bör rimligen ha några år kvar i topptennisen, men lär få svårt att slå sig in på historiens "topp 5”-lista.

Serena är nu värlsetta igen, men kommer under året att utmanas av en lång rad stjärnor - 2010 ser ut att bli det starkaste damtennis-året någonsin. Aldrig har damtennisen haft så många storstjärnor som nu; systrarna Williams, Henin och Clijsters (Belgien), Dementieva, Petrova, Sjarapova, Safina, Kuznetsova, Zvonareva (Ryssland), Wozniacki (Danmark), Azarenka (Vitryssland), Ivanovic och Jankovic (Serbien). Alla de här spelarna har kapacitet att vinna en Grand Slam-turnering, så räkna med stentuff konkurrens i år.

Läs artiklar i Aftonbladet här och här.
Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.

Inter starkare än Milan, på alla plan


Att Internazionale är Italiens bästa lag visade man med eftertryck genom 2-0-segern mot Milan. Inter spelade två tredjedelar av matchen med en man mindre (Schnejder utvisad), men lyckades ändå utöka sin 1-0-ledning under den tiden, efter ett fantastiskt frisparksmål av Goran Pandev. Inter vann höstmötet med 4-0 och Milan har alltså "torskat" med totalt 6-0 i årets Milano-derbyn.

Förlusten måste svida rejält för Berlusconis lag, som spelat riktigt bra de sista 2-3 månaderna. Nu skulle Milan ta revansch för höstens stjärnsmäll, var det tänkt, men i stället blev det en nästan lika tung förlust igen.

Vägen ligger nu öppen för Inters femte (!) raka ligatitel. Inter hade för några år sedan stämpeln som "den eviga tvåan" efter många misslyckanden. En ny psykologi tyckte jag mig kunna märka i dagens match. Inter är inte bara spelmässigt starkare än Milan. Inter har också fått så stort självförtroende efter alla liga- och derbysegrar att de blivit psykiskt starkare i Milanos derbymöten. Milans tidigare roll som "storebror" i Milano är ett minne blott...

Läs artikel i Aftonbladet här.
Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.

Svensk bandy genomgår en revolution


Att Sverige körde över Finland i sin öppningsmatch i bandy-VM med 8-1 berodde inte på att Finland var svagt. Standarden på svenska bandy har höjts rejält de sista åren och Finland rådde helt enkelt inte på det kanske starkaste svenska landslaget någonsin. Sverige vann VM förra året och har en jättechans att försvara guldet, trots bortaplan i Ryssland...

Svensk bandy håller på att genomgå en revolution - av två skäl. Främst är det den snabba framväxten av bandyhallar som håller på att förvandla sporten. Snart finns det det över tio hallar och tillväxten kommer att fortsätta. Hallarna har gett förbättrade träningsmöjligheter och i sin tur en kraftigt ökad bredd i elitserien, med ett tiotal lag som kan slå vem som helst. Nästa säsong kommer konkurrensen att bli ännu högre. Med hallarna och den ökade konkurrensen har publiken ökat kraftigt, vilket ger mer pengar till klubbarna som får mer pengar att investera i både elit- och ungdomsbandyn.

Den andra faktorn som lyfter bandyn är TV-sändningarna. Svenska folket har verkligen upptäckt hur attraktiv bandyn är som publiksport. SVT slog härom veckan TV-rekord för elitserien då en match sågs av nästan en halv miljon (!) personer. Detta ger klubbarna ännu mer pengar att utveckla sporten. Den stora exponeringen förbättrar rekryteringen för klubbarna, eftersom allt fler barn och ungdomar - och deras föräldrar - upptäcker sporten.

Det här är är naturligtvis väldigt positivt, eftersom bandyn har en mycket viktig roll som alternativ till ishockeyn. Det behövs en bollsport på is där spelet bygger mer på teknik än förmåga att tackla. Räkna därför med att bandyns "revival" fortsätter de kommande åren...

Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.

Läge för Chelsea, Manchester City och Fulham i cupen


Tre av de "fyra stora" har redan åkt ut FA-cupen, trots att bara två omgångar spelats sedan Premier League-lagen gjorde entré. Efter att Manchester United och Liverpool åkt ut i sina första matcher var det nu dags för Arsenal, som inte räckte till borta mot ett starkt Stoke. Det har öppnat upp för tre lag; Chelsea, Manchester City och Fulham, som alla måste ses som favorittippade att gå till finalen på Wembley.

Att Chelsea just nu är Premier Leagues starkaste lag har de visat de senaste två veckorna, när laget spelat stor fotboll utan sin bäste och en av världens 3-4 bästa spelare; Didier Drogba, som spelar i Africa Cup. De är redan "i vinnarhålet" för att vinna ligan och har nu fått den lättaste lottningen i åttondelsfinalen av de stora lagen som är kvar i cupen; hemma mot Cardiff.

Men Chelsea får dela favoritskapet med Manchester City, som blivit väldigt stabilt sedan Roberto Mancini tog över för några veckor sedan. Idag vilade han en lång rad stjärnor, men eftersom City har ligans bredaste trupp gjorde det inte så stor skillnad. Två fantastiska skott; av bulgaren Martin Petrov och ett riktigt "brasseskott" av Sylvinho, avgjorde mot Scunthorpe. City har Stoke hemma och bör vinna där.

Jag håller Fulham som tredjehandsfavorit. Roy Hodgson har skapat stadga i Londonlaget som även det har fått hemmamatch i åttondelen; förmodligen mot Wigan.

Läs artiklar i Aftonbladet här.
Läs artikel i DN här.

Det blir City mot Aston Villa i finalen


Den första semifinalen i ligacupen mellan Manchesters två storlag City och United blev precis så intensiv och välspelad som alla hade hoppats. City vann den jämna matchen med 2-1 och hade den lilla tur som United hade i ligamötet i september (4-3 till United). Om en vecka spelas returen och det blir säkert en lika häftig upplevelse som det här mötet blev. 

Tre spelare var outstanding; Wayne Rooney, som jag sällan har sett så briljant, tvåmålsskytten Carlos Tevez och Citys irländske målvakt Shay Given. Att United släppte Tevez till City är obegripligt; han har nu gjort 13 mål på de tio senaste och är dess viktigaste utespelare. Jag säger "utespelare" för Shay Given är ligans bäste målvakt i hård konkurrens med Petr Cech i Chelsea. Given har blivit Citys nyckelspelare nummer ett.

Hur går det om en vecka? City och United är i dagsläget helt jämnstarka. I sådana fall brukar en 2-1-ledning efter första matchen räcka för avancemang. Därför går City vidare och får möta Aston Villa, som slår Blackburn, i finalen på Wembley.

Läs artikel i Aftonbladet här, här och här.
Läs artikel i DN här och här.

Varför beslöt Ferguson sälja Carlos Tevez till City?


Carlos Tevez gillar den engelska vintern! Efter hans uppvisning igår - två fantastiska skott plus viktiga 1-0 - har argentinaren visat att han avser fortsätta vara en dominant spelare i engelsk fotboll. Han valdes till decembers "player of the month" och har nu gjort 11 mål i de senaste åtta ligamatcherna...

Manchester Uniteds coach Alex Ferguson sa för två år sedan att Tevez var en "ny Eric Cantona" (Uniteds franske forwardsstjärna under 90-talet). Han beslöt sig ändå för att sälja Tevez inför den här säsongen, när han fick ett bra bud från City. Det är svårt att förstå den försäljningen och Ferguson ångrar sig kanske nu. City flåsar United i ryggen i tabellen och Carlos Tevez har kraftigt bidragit till det.

Men Manchester City är mycket mer än Tevez. Laget har en enormt bred trupp och är inte särskilt känsligt för skador, vilket frånvaron av en rad stjärnor i de senaste matcherna; bl. a. Emmanuel Adebayor och Kollo Touré (Africa Cup) och engelske andslagsbacken Joleon Lescott, visar. Att backen Micah Richards, som gjorde ett fantastiskt solonummer före sitt 2-0, varit aktuell för försäljning till Tottenham, säger en hel del om lagets bredd.

City har sju poäng upp till ledande Chelsea och fyra till Arsenal, som får se upp. Det är 18 matcher och 54 poäng kvar att spela om....

Läs artiklar i Aftonbladet här och här.

Öppningsmatchen i Afrikas Cup går till historien


Den smått otroliga öppningsmatchen i Africas Cup kommer naturligtvis att gå till historien. Att ett hemmalag tappar en fyramålsledning under sista kvarten i en viktig mästerskapsmatch slår det mesta.

Angolas målvakt Carlos Albertos fadäs som innebar reducering till 4-1 i den 79:e minuten trodde alla - inte minst Angolas spelare - var Malis enda tröst i den här matchen. Även Angolas coach, som bytt ut sin bäste spelare; tvåmålsskytten Flavio. Men, icke. Mali började optimistiskt ta för sig alltmer samtidigt som Angola inte ville inse att det blivit match igen. Reduceringen till 4-3, förvisso jättesnygg, kom till väldigt lättvindigt med få av Angolas spelare i försvarsspel. Kvitteringen till 4-4 med bara 15 sekunder hade heller inte skett om Angola spelat disciplinerat som under de första 70 minuterna av matchen...

Personligen anser jag, av två skäl, att det är viktigt att turneringen nu blir av, trots de tragiska dödsskjutningarna för några dagar sedan. Dels för att fotbollen knappast är viktigare för folket någon annanstans i världen, med undantag för Brasilien. Denna turnering plus fotbolls-VM är en fest som jag tror vi har svårt att föreställa oss. Dessutom kommer Afrika inom en snar framtid att vara en lika stark fotbollskontinent som Europa och Latinamerika.

Det andra skälet för att det är bra att turneningen inte ställdes in är att det sannolikt hade ökat risken för attentat vid kommande stora idrottsevemang. De som vill använda attentat för att avancera egna agendor får ökad makt om de vet att det är ett effektivt sätt att stoppa sådana idrottsevenemang.

Läs artiklar i Aftonbladet här och här och här.

Läs artiklar i DN här och här och här.

Vieira bra för City - Robinho perfekt för Barcelona


Manchester Citys nye coach Robert Mancinis första nyförvärv ser ut som ett klokt val. City har verkligen inte brist på talang i truppen, men kan däremot ha nytta av fler spelare med rätt hängivenhet och disciplin. Med Patrick Vieira får man en hårt arbetande balansspelare, som dessutom känner Mancini väl. Flytten från Juventus bör innebära ett lyft för Vieira och en förstärkning för City.

Den spelare som bäst förenar briljans och hårt arbete i City är Carlos Tevez, som både gör mycket mål och skapar mycket möjligheter för sina medspelare. Robinho och Emmanuel Adebayor är lika talangfulla som Tevez, men har varit mycket ojämna under sin tid i klubben. Bli inte förvånad om någon av dem återfinns i något annat lag i vår. Barcelona lär inte vara mindre intresserade av Robinho än tidigare. Barcelona har varit stabila i ligan men har inte samma fantasi i spelet som förra säsongen och är förmodligen lite mätta efter alla titlar. Få spelare har samma fantasi som Robinho, han vill inget hellre än att spela för Barcelona och är som klippt och skuren för lagets snabba passningspel. En helmotiverad Robinho i en idealisk miljö skulle kunna bli den injektion som Barcelona behöver.

Läs artikel i Aftonbladet här och här.

Höj straffet för förstagångs-dopning


Det är av förståeliga skäl starka reaktioner på avslöjandet av cyklisten Nicklas Axelssons återfalls-dopning. Men något som jag har svårt att förstå är den förvåning som uttrycks från vissa håll. Att någon dopat sig en gång borde väl rimligen öka sannolikheten för att det ska hända igen och inte tvärtom? 

Genom att en gång dopa sig har personen visat två saker. För det första en ökad benägenhet att ta genvägar om det behövs; alltså fuska. För det andra har han/hon visat att de egna resurserna inte räcker till, eller åtminstone inte tror på den egna förmågan att hävda sig i konkurrensen. Listan av "återfallsdopare" finns det också många av; med Ben Johnsson och Ludmila Engqvist som två av de mer kända. 

Dopning är också ett folkhälsoproblem, inte bara ett problem för elitidrotten. Dopade ungdomar och motionärer finns det gott om, inte minst på gym runt om i landet. Det förebyggande arbetet mot dopning, dvs bland ungdomar, måste prioriteras ännu högre av svenska idrottsförbund. Dessutom behöver straffet för förstagångs-dopning höjas ordentligt, t. ex. till fyra år som det har varit tidigare.

Läs artiklar i Aftonbladet här och här och här.
Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.

Klubbledningarna måste visa ledarskap


Artikeln i Aftonbladet om Färjestads forward Lee Gorens hot på Facebook mot en supporter är obehaglig och upprörande. Men det som förvånar mest är inte att det finns hänsynslösa idrottsmän som hotar folk - sådana personer finns inom alla yrkesverksamheter. Det är i stället den brist på ledarskap som Färjestads klubbledning visar upp. En allvarlig gräns har passerats och klubben måste statuera exempel...

Det är naturligtvis svårt att veta exakt vad Tomas Rundqvist och andra sagt mellan "skål och vägg" till Goren, efter att de fått kännedom om hans förehavanden. Det är dock inte det avgörande. Vad man efterlyser från klubbledningen är tre saker. Först och främst ett kännbart straff till Goren - "bänkning" ett antal matcher borde vara ett minimum. De bör också kräva en offentlig ursäkt från honom, till publiken och hotad supporter. Dessutom behövs ett tydligt uttalande i media och på hemsidan, där klubben markerar allvaret i det som hänt, inte minst inför alla ungdomar och supportrar. När inte spelare tar sitt ansvar som förebilder är det ännu viktigare att klubbledningar gör det.

Läs artiklar i Aftonbladet här och här.

Hammarby ser allt starkare ut


Tillsammans med några vänner såg jag söndagens bandyfest på Zinkensdamm. Hammarby gjorde åtta mål i andra halvlek på Sandviken och vann det viktiga toppmötet med 10-5. Lite med en nypa salt bör man ta de stora siffrorna, eftersom en spelare i bortalaget blev fick grovt matchstraff i inledningen och Hammarby därför fick spela matchen med en man mer. 

Men Hammarby imponerar. Efter en darrig start har laget nu radat upp en svit med sex vinster och en oavgjord. Med elitseriens bredaste och starkaste trupp är Bajen minst känsligt för skador och formsvackor för enstaka spelare. Fyra spelare; Patrik Nilsson, Stefan Erixon, David Karlsson och Rickard Koch gjorde två mål var. Viktigaste - och vackraste - fullträffen var dock Jesper Erikssons reducering till 2-3; målet som gjorde att Bajen fick häng igen. 

Hammarby ser väldigt starka ut och bör ta en av de två topplatserna i elitserien, vilket skulle ge hemmafördel i kvarts- och semifinal. 

Läs artikel i DN här
Läs artikel i SvD här.
Läs artikel i Aftonbladet här.

Står det mellan Chelsea och City?


Manchester Citys klara 3-0-seger borta mot Wolverhampton visar att laget håller äntligen på att få ordning på sitt försvarsspel. Roberto Mancini har prövat en lite annan försvarsuppställning i sina två första matcher som tränare för klubben och det har fungerat. Dessutom har han lyckats med andra beslut han har tagit i val av spelare. De två segrarna idag och mot Stoke i lördags tror jag kommer att visa sig vara en vändpunkt för City. Laget har fått en nytändning.

Ett annat skäl för City-anhängare att vara hoppfulla är Carlos Tevez islossning. Åtta mål på de sju sista matcherna (två i dag) har det blivit för den hårt arbetande argentinaren, som skapar väldigt mycket öppningar och målchanser.

Att ett bra lag har tur visade Chelsea i segern mot Fulham; ett självmål avgjorde en kvart före slut. Chelsea har en del skador och har fått kämpa i motvind ett tag. De är dock fortfarande min favorit till ligasegern. Men det finns ett stort Men. Klubben har vunnit många titlar i England de senaste åren; flera ligatitlar och båda cuperna, och Champions League är det stora målet den här säsongen. Jag tror att Chelsea går långt där och det minskar i så fall deras möjligheter att försvara ligasegern. Att sikta på både ligan och Champions League är riskabelt, då det sliter hårt på spelarmaterialet med så många avgörande tuffa matcher.

I början av säsongen tippade jag Chelsea som ligasegrare före Arsenal och Manchester City. Liksom Chelsea har även Arsenal siktet på Champions League, vilket också gäller Manchester United. Som det ser ut nu är dessa fyra lag ganska jämnstarka. Det talar för att det blir nytända City, som inte spelar i Europa i år, som blir den stora utmanaren till Chelsea...

Läs artikel i DN här.
Läs artiklar i Aftonbladet här och här.

Läs artikel i Expressen här och här och här.

Roma med Luca Toni kan utmana Inter om ligasegern


Romas värvning av Luca Toni från Bayern München kan sätta liv i den italienska ligan. Toni var italiens bästa målskytt för bara tre år sedan och har sannolikt mycket kvar av sin gamla kapacitet. Det är stor skillnad på spelet i de italienska och tyska ligorna. Att få komma hem till Italien och spela i det lag som varit Italiens bästa under de senaste två månaderna måste innebära ett rejält lyft för Toni.

Jag ser Roma som främste utmanare om ligatiteln; de är jämnare än Juventus och Milan och med Toni får de mer spets i anfallet. Roma ligger 11 poäng efter Inter men det är 57 poäng (19 omgångar) kvar att spela om. Inter har vunnit ligan de senaste fyra åren och samtidigt misslyckats i Champions League. Det stora målet detta år är därför en stor framgång, helst seger, i Champions League, en titel som laget vann senast för 45 år (!) sedan (1964/65).

Om Inter tar sig förbi Chelsea i åttondelsfinalen kommer klubbens fokus att vara Champions League och då skapas en rejäl öppning för Roms stolthet. Roma har en enorm motivation; tre av de fyra senaste åren har de kommit tvåa i ligan och klubben har genom tiderna bara vunnit ligan tre gånger. Med Luca Toni och Francesco Totti som radarpar i anfallet finns chansen nu...

Läs artikel i DN här.
Läs artikel i Aftonbladet här.


Mancinis flygande start i City


Manchester City fick precis den start laget behövde med nye tränaren Robert Mancini. Segern med 2-0 mot Stoke är enormt viktig för laget som haft det trögt på sistone. Eftersom tränarbytet var jobbigt för många av spelarna, som var missnöjda med avskedandet av Mark Hughes, var en seger ett måste för att skapa arbetstro. 

Själv tror jag att City kommer minst fyra i ligan och tar sig vidare till nästa års Champions League. Faktum är att laget fortfarande har en hyfsad chans att vinna ligan, särskilt som Chelsea och Manchester United verkar börja gå på knäna. City har en väldigt bred trupp med flera alternativ att välja på för nästan varje position. En rad av Citys storstjärnor var skadade inför dagens match; Roque Santa Cruz, Emmanuel Adebayor, Wayne Bridge, Joleon Lescott och Shaun Wright-Phillips, men laget spelade ändå som ett topplag. Det säger en hel del om lagets kapacitet...

Läs artiklar i DN här och här och här.
Läs artiklar i Aftonbladet här och här och här.



City på väg mot toppen...


Efter sju sorger och åtta bedrövelser, nåja i alla fall sju raka oavgjorda matcher, visade Manchester City upp varför laget har så stora förhoppningar på sig. Segern med 2-1 och insatsen mot ligaledaren Chelsea imponerade verkligen. I första halvlek var det snudd på ett lag på plan; City dominerade helt mittfältet och tog sig ofta igenom Chelseas försvar, som är seriens starkaste (bara åtta insläppta på 14 matcher tidigare). 

Kan City fortsätta att visa den kombination av kreativitet och kämpaglöd som i den här matchen - och i 3-0-matchen mot Arsenal i onsdags i ligacupen - så kommer laget att minst kvalificera sig för spel i Champions League. City har fått en bra balans i laget med straffräddande målvakten Givens (Irland) och Lescott (mittback i engelska landslaget) där bak, Bridge och Wright-Phillips på mitten och Robinho (Brasilien) Tevez (Argentina) och Adebayor (Afrikas bästa forward efter Drogba) som enormt vass trio där fram. Mitt tips från i augusti på denna blogg; Chelsea som ligasegrare och City som trea, ser bra ut...

Läs DN-artikel.

Läs artikel i Aftonbladet.

Chelsea vinner ligan, City blir trea före United


Vilket lag vinner Premier League i år? Jag tror att Manchester City har en bra chans. Det var 35 år klubben vann en titel senast och motivationen lär finnas där...

Igår skrev brasilianske backen Sylvinho på för City. Sylvinho vann Champions League med Barcelona i maj, men fick inte förnyat kontrakt och City fick honom som "free agent", dvs utan övergångssumma. Kanske ansågs 35-åringen för gammal för att Barcelona skulle vilja satsa på honom ytterligare några år.

City har tidigare sagts ha värvat väldigt obalanserat med för många forwards, men det rättar man till nu. Klubben håller på med slutförhandlingarna med ytterligare en försvarare, nämligen landslagsmeriterade Joleon Lescott från Everton och för några veckor sedan anslöt meriterade Kollo Touré till truppen, från Arsenal. Eftersom City sedan flera år har två försvarare av högsta klass; Richard Dunne och Micah Richards, får laget nu anses ha ett lika högklassigt försvar som anfall.

City har en väldigt bra laguppställning, men få experter tror att laget har kapacitet att vinna ligan redan i år. Personligen är jag dock övertygad om att laget tar en plats i Champions League, dvs slår minst ett av "the big four" (Chelsea, Manchester United, Liverpool, Arsenal).

Mitt säsongstips för Premier League:

1. Chelsea
2. Arsenal
3. Manchester City
4. Manchester United

Kommentar:
Chelsea har den bästa balansen mellan anfall och försvar och ligans bästa anfallspar i Drogba och Anelka. Arsenal bygger ett lag för framtiden och har mest talang av alla, men räcker inte riktigt ända fram. City ser lite starkare ut än United efter värvningarna av Sylvinho och Lescott och det verkar finnas ett bra "go" i laget. Dessutom tror jag att United är lite mätt efter de enorma framgångarna under de senaste säsongerna. Liverpool har redan tappat sex poäng och får det svårt. Tottenham kommer att hänga med i toppen ett tag, men tappar sedan och hamnar, liksom Liverpool, strax bakom de fyra platserna som ger plats i nästa års Champions League.

Vad tror du som läser det här...?

Läs artiklar i DN här och här.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0