Fler pappamånader bra för barnen och jämställdheten


Den kompromiss i familjepolitiken som S, MP och V enligt SvD håller på att ta fram är en vinnare för alla; barnen, föräldrarna och jämställdheten. De två viktigaste delarna är (1) en höjning av de månader i föräldraförsäkringen som är reserverade för respektive förälder och (2) införande av Miljöpartiets förslag om "barntid", som hjälper småbarnsföräldrar att få ihop livspusslet genom att ge ett ekonomiskt stöd till dem som väljer att jobba deltid.

De var den borgerliga regeringen i början av 90-talet, genom socialminister Bengt Westerberg (FP) lanserade den första "pappamånaden". Miljöpartiet tog initiativet till den andra reserverade månaden under samarbetet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

De tidigare införda "pappamånaderna" har visat att föräldrarna ganska omgående anpassade sig till det nya. Papporna tog snabbt ut mer föräldraledighet, till glädje för barnen, dem själva och barnens mammor. Samma sak kommer att hända igen om nu antalet reserverade månader ökar från två till fyra.

Skälen för att föräldrarna delar mer på föräldraförsäkringen är starka. Förutom att barnen får större tillgång till sina pappor när de är riktigt små bidrar det till mer harmoniska och jämställda hem. Och kvinnornas roll på arbetsmarknaden stärks, eftersom arbetsgivarna får mindre skäl att utgå från att det är kvinnan som ska vara föräldraledig.

Läs artiklar i SvD här och här.

Lagerbäck och Nigeria kan fungera


Afrikas jätte Nigeria har en vana att byta förbundskaptener för sitt fotbollslandslag "frekvent", för att uttrycka sig diplomatiskt. Lars Lagerbäck kommer inte att få lång tid på posten innan media och nervösa chefer i landets fotbollsledning vill byta igen. Men jag tror att Lagerbäck kan vara en chansning som går hem.

Lagerbäck är en av Sveriges mest framgångsrika förbundskaptener någonsin, med åtskilliga VM- och EM-slutspel och han har fört Sverige vidare från gruppspelet tre gånger. Han är en bevisat duktig lagbyggare - han har fått ut så mycket någon kan begära av ett delvis begränsat spelarmaterial.

Lagerbäck är mycket strategisk, har gott omdöme och har bra hand med starka personligheter. Nigerias landslag är fullt av talangfulla spelare, men det har alltid funnits en brist på system i spelet och en övertro på den egna förmågan (läs: stöddighet). Kan Lagerbäck få in mer av spelsystem och lagkänsla så kan Nigeria bli en trevlig överraskning i VM i sommar.

Läs artiklar i Aftonbladet här och här.
Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.

Arsenal jämsides och City tar grepp om CL-platsen


Arsenal hade av många experter räknats ut som ligasegrare för några veckor sedan, men är nu uppe jämsides med Chelsea och Manchester United. Arsenal har inte samma stadga som de andra två topplagen, men det kompenserar de med enorm talang. Laget spelar den mest fantasifulla och rörliga fotbollen i England och har en väldigt hög nivå när allt stämmer, men gör en del bottennapp då och då.

Det är synd att Fabregas rapporteras vara på väg till Barcelona, för med honom som allt mer erfaren speldirigent skulle "The Gunners" kunna bli ligans vackrast spelande och effektivaste lag till nästa säsong. Men lagets chanser att vinna ligan redan i år är stora. Att slå Stoke borta (3-1) var starkt och jag värderar deras chanser som lika stor som Chelseas och Uniteds.

Ett annat lag som kommer att slåss om ligasegern på allvar nästa år är Manchester City, som imponerade med att slå ledande Chelsea med 4-2 borta. City börjar mer och mer att få lagdelarna att fungera, har ligans kanske bredaste trupp och en av Englands bästa fotbollsakademier för unga spelare. Carlos Tevez var tillbaka i City-tröjan och det märktes. Han har blivit lika viktig för sitt lag som Wayne Rooney är för United (vilket inte säger lite, eftersom Rooney just nu är en av världens 3-4 bästa spelare). "The blues" har tagit ett grepp om fjärdeplatsen som ger en plats i nästa års Champions League, som jag inte tro att de släpper.

Läs artiklar i Aftonbladet härhär, härhär, här och här.
Läs artikel i DN härhär, här och här.
Läs artikel i SvD här, härhärhär och här.

Bara ett steg kvar till sjukvårdsreform i USA


Det är lite av "nu eller aldrig" om det ska bli en sjukvårdsreform i USA. Igår torsdag hölls en TV-sänd hearing, dit ledande politiker från båda partierna i kongressen var inbjudna. President Obama presenterade inför hearingen sitt förslag till ny sjukvårdsreform. Obamas plan är ett försök till kompromiss av de två planer som de demokratiska majoriteterna i Senaten och Representanthuset har antagit.

Republikanerna har på olika sätt obstruerat Demokraternas försök att utvidga sjukvården till att omfatta nästan alla. Det finns en mängd brister med det nuvarande systemet, utöver det faktum att uppemot 50 miljoner människor inte har rätt till sjukvård om de blir sjuka. De tre viktigaste förändringarna är att (1) nästan alla får ett förskringsskydd vid sjukdom, (2) det blir inte längre möjligt för försäkringsbolagen att neka någon sjukvård pga tidigare sjukdomar eller åkommor och (3) en garanti införs att man inte förlorar sin sjukvård om man förlorar jobbet (många har sjukvården kopplad till anställningen).

Demokraterna och presidenten är nu överens om hur man ska gå tillväga för att reformen ska bli verklighet. Målsättningen är att i Representanthuset rösta igenom det lagförslag som antogs i Senaten och sedan göra vissa tillägg i båda kamrarna som kan samla en majoritet. Det återstående frågetecknet är om Demokraterna lyckas få ihop de 50 procent plus en röst som krävs i Representanthuset.

Själv är jag övertygad om att de lyckas. Att göra den här typen av reform har varit en målsättning för Demokraterna under flera årtionden. De vet att om de inte kommer i mål nu så kommer väljarna att döma ut dem som inkompetenta och straffa dem i kongressvalet i november. Eftersom de olika delförslagen kommer att gynna en majoritet av amerikanerna är Demokraterna övertygade om att förslagen kommer att bli populära när väl reformen börjar genomföras. Dessutom är paketet helt självfinansierat; effektiviseringar och höjda skatter riktade mot dem med höga inkomster finansierar reformen.

Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.

"Don´t ask, don´t tell" snart historia i USA


Den bestämmelse som inte tillåter homsexuella att vara öppna med sin läggning inom USA:s försvarsmakt - "don´t ask, don´t tell" - är snart ett minne blott. Mycket har hänt i den amerikanska opinionen sedan Bill Clinton försökte ta bort regeln 1993, då detta var enormt kontroversiellt.

Då var lika många emot som för att ta bort regeln. Nu tycker 70 procent, enligt en mätning av CNN, att denna diskriminering av homosexuella ska upphöra. Dessutom tycker chefen för försvarsmakten och tunga republikaner som förre vice president Cheney att policyn bör tas bort. Eftersom en så stor del av allmänheten vill ha förändringen och överbefälhavaren, som heter Barack Obama, har bestämt sig så kommer den att genomföras.

Det är naturligtvis samma utveckling i USA som vi haft i Sverige, fast med stor fördröjning. När människor själva känner någon som inte är hetero försvinner fördomarna. Men att de konservativa värderingar ligger väldigt djupt i många delar av landet visar svaret på en annan fråga i CNN-mätningen jag nämnde ovan. På frågan om det var moraliskt fel att ha homosexuella relationer svarar hälften ja. Väldigt motsägelsefullt kan man tycka, men man kan också vända på det och säga att det är positivt när människor kan skilja på frågan om diskriminering och sina egna personliga moraliska värderingar.

Läs artikel i DN här.

Stabilt forskningsläge om klimatförändringarna


Den extrema vintern vi haft i norra Europa är ett av många tecken på att klimaförändringarna pågår just nu, inte motsatsen. Det är just extremt väder som är ett av de kännetecken som forskarna har varnat för under många år. Extremt kallt med mycket snö på vissa håll, extremt torrt eller extremt hett på andra håll.

Det finns många som har åsikter om klimatförändringarna, men bland dem som själva forskar om dessa är läget väldigt stabilt. Det är inte bara FN:s klimatpanel (som tillsatts av FN:s medlemsstater) som har fastslagit att människans utsläpp av växthusgaser har orsakat uppvärmningen av jorden med en knapp grad sedan industrialismens början och att uppvärmingen pgår just nu. Samma slutsats har också de nationella vetenskapliga akademierna runt om i världen och de naturvetenskapliga fakulteterna på de största universiteten kommir fram till. 

Att det vetenskapliga läget är om klimatförändringarna är mycket stabilt är också skälet till att finns en internationell politisk enighet om vad som orsakar dem. Ett bra exempel är det faktum är att USA:s senaste presidenter; Obama, Bush och Clinton, är överens i frågan om vad som orsakar förändringarna. Detsamma gäller här i Sverige; som miljöpartist anser jag att det finns stora brister i Moderaternas och Folkpartiets klimatpolitik, men samtliga riksdagspartier är helt överens om att vi måste minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.

Det hela är mycket enkelt. Det krävs väldigt stora investeringar i förnyelsebar energi och energibesparande åtgärder, runt om i världen. Och en sådan satsning på ny teknik innebär dessutom stora konkurrensfördelar för de länder som ligger i framkant. Sverige ska vara ett av de länder som är världsledande i utvecklingen av ny teknik som ger renare miljö, klarar klimatet och ger massor av nya jobb.

Läs artiklar i Aftonbladet här, här, här och här.

Miljöpartiets nystart för järnvägen


Karin Svensson Smith (MP) slår huvudet på spiken om järnvägstrafiken i ett debattinlägg i Aftonbladet idag. Hon skriver att "människor ska inte behöva stå och frysa utomhus när de väntar på tåg för att järnvägsstationen lagts ner eller har ett begrännsat öppethållande".

Moderaterna drivs tyvärr av en form av marknadsfundamentalism som motverkar satsningar på järnvägen. För att järnvägens fördelar ska tas tillvara behöver den vara ett sammanhållet system. Svensson Smith använder en slående pedagogisk jämförelse för att visa hur järnvägen i praktiken fungerar sedan uppstyckningen i en mängd småbolag: 

"På samma sätt som det är svårt att få en hiss att fungera effektivt om man sätter in tre hisskorgar i ett hisschakt och låter dessa skötas av tre olika bolag samtidigt som man låter olika aktörer sköta hissmotorn, service av våningsknapparna och byte av glödlampor så är det svår att optimera en järnväg som är uppstyckad på det vis som den svenska järnvägen är."

Miljöpartiets järnvägspolitik har två huvudlinjer, som skulle ge järnvägen den nystart den behöver:

1. Det förebyggande underhållet, som gör att vi kan undvika problem som vi haft i vinter, måste öka kraftigt och vi måste öka kapaciteten genom att bygga nya spår. För de närmaste tio åren satsar Miljöpartiet 33 miljarder kronor mer på drift och underhåll av järnvägen och närmare 80 miljarder kronor mer på nyinvesteringar, jämfört med regeringen. 

2. Järnvägssystemet måste vara sammanhållet och integrerat. Då kommer de marknadseknomiska drivkrafterna att gynna långsiktighet och hållbarhet, inte kortsiktiga vinster.

Läs artikel i Aftonbladet här.


Inget fiasko åka ut mot ett starkt Slovakien


Tre Kronors förlust mot Slovakien i kvartsfinalen var ett misslyckande, men definitivt inget fiasko. Slovakien är en av "de sju stora" i ishockeyvärlden och kapapelt att vinna hela turneringen. Naturligtvis är Canada favorit i semifinalen, men Slovakiens starka defensiv och vassa kontringar gör att laget har kapacitet att slå vem som helst.

Men det har varit ont om framgångar för Tre Kronor efter det fantastiska 2006, då Bengt-Åke Gustavsson förde laget till seger i både OS och VM. Det är därför det nu talas om eventuellt byte av förbundskapten. Kanske kan det innebära en nytändning med en ny ledare för landslaget, men personligen tror jag att Bengt-Åkes begåvning, erfarenhet och allmänna klokskap gör honom bäst lämpad att vara förbundskapten ytterligare två-tre år. Insatsen i VM i vår får förmodligen stor betydelse för om han får fortsätta ett tag till...

Canada är naturligtvis favoriter till guldmedaljerna efter uppvisningen i natt. Men Slovakien spelar en helt annan typ av ishockey än Ryssland, som inte alls har samma förmåga att försvara sig, och kan visst vinna semifinalen. USA är knapp favorit mot Finland i den andra semifinalen, men Finland slår ur underläge och har ett erfaret lag som har kanske störst glöd och motivation av alla att vinna den här turneringen...

Läs artiklar i Aftonbladet här, här, här, här, här, här, här, här, här och här.
Läs artiklar i DN här, här, här, här och här.
Läs artiklar i SvD här, här och här.

Starkt Canada, men guldstriden är helt öppen


Canada imponerade när man körde över Ryssland med 7-3 i kvartsfinalen, men den som tror att det Canada nu har en enkel resa till ett OS-guld har fel. Canada spelade en fantastisk anfallshockey i en och en halv period, men Ryssland fick de också att se bra ut, genom ett stillastående och öppet försvarsspel. Vladislav Tretjak, den gamle ryske stjärnmålvakten, har tidigare sagt att Ryssland lider brist på bra backar. Det märktes och var en delförklaring till den stora förlusten.

Canada har fått en rejäl dos självförtroende genom den klara segern. Dan Boyle, som under en säsong spelade i Djurgården, sa efter matchen att de spelade mer avspänt än tidigare. Men med den här insatsen kommer hemmapublikens krav att vara skoningslösa resten av turneringen och den pressen kommer att påverka en del spelare.

För ett par dagar sedan skrev jag att alla "topp sju" har en bra chans att vinna OS. Sverige var knapp favorit i sin kvartsfinal, men jag ser inte Slovakiens seger som en överraskning. Slovakien är ett exempel på sanningen att "bra lag byggs bakifrån"; deras enormt starka defensiv skapar förr eller senare öppningar framåt.

Jag tror att USA, Finland och Slovakien alla har en bra chans att förhindra Canada från att ta guld. I "bäst av 5 matcher" är Canada mycket svåra att slå, men skillnaderna mellan lagen är såpass små att vad som helst kan hända i en enda match. Bli inte förvånad om frågan "USA eller Canada?" blir besvarad med Finland eller Slovakien.

Läs artiklar i Aftonbladet här, här och här.
Läs artiklar i DN här, härhärhär, här, här och här.
Läs artiklar i SvD här, härhär, här, här och här.

Skidstafetten största svenska framgången i OS


Sveriges guld i herrstafetten var den största blågula framgången i OS, utan konkurrens faktiskt. Orsaken är naturligtvis enkel; Sverige har inte bara enstaka stjärnor utan världens bästa landslag i längdskidåkning. Sättet segern kom till på var imponerande. Sverige ledde under större delen av loppet och hade 16 sekunders avstånd till tvåan Norge - en jättemarginal i de här sammanhangen.

Att Sverige står överst på skidtronen på herrsidan slår allt i ett vinter-OS, utom möjligen ett ishockey-guld. Sverige vann sitt senaste lagguld i stafett i OS 1988 - inte undra på att det jublades...

Om man ska ranka övriga framgångar i detta OS kommer, som jag ser det, Charlotte Kallas guld på 10 km fri stil som klar tvåa. Liksom stafettsegern var det också en återkomst efter lång väntan, fast dubbelt så lång som för stafettherrarna. Det är hela 42 år sedan en svenska vann OS-guld i längdskiddåkning. Det var 1968 Toini Gustavsson vann guld på 5 km och 10 km i Grenoble, för övrigt de enda två damtävlingar som fanns på den tiden. Dessutom banade Kallas seger väg för övriga svenskar; hennes seger minskade den press som fanns på alla svenska medaljkandidater.

Läs artiklar i Aftonbladet här, här, här, här, här, här, här, här och här.
Läs artiklar i DN härhär, här, här, här, här, här och här.
Läs artiklar i SvD här, här, här och här.

Dags att nyinvestera i järnvägen


Miljöpartiet har idag presenterat sina förslag för att upprusta och investera i ett eftersatt järnvägsnät. Underhållet har varit eftersatt i åratal, något också företrädare för SJ har påtalat, och för få investeringar har gjort i järnvägen. För den som har varit i Sverige i vinter är det knappast någon överraskning.

Det behövs rejält utökad kapacitet och dessutom en satsning på höghastighetståg, vilket skulle skapa utökad kapacitet både för person- och godstrafik. För de närmaste tio åren satsar Miljöpartiet 33 miljarder kronor mer på drift och underhåll av järnvägen och närmare 80 miljarder kronor mer på nyinvestering, jämfört med regeringen. 

"Med en rödgrön regering går tågen oftare, bättre och snabbare", sa Peter Eriksson, vilket stämmer precis. Om man förändrar proportionerna rejält mellan tåg- och vägtrafiksatningar (där järnvägen missgynnas), så kommer det naturligtvis att märkas i bättre och snabbare tågtrafik.

Läs artikel i Aftonbladet här, här och här.
Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.


Klimatförnekarna bortser från verkligheten


Elisabeth Höglund, tidigare reporter på SVT, förefaller ansluta sig till förnekarna av klimatförändringarna i en kolumn i Aftonbladet. Hennes haltande argumentation skiljer sig inte nämnvärt från andra klimatförnekares.

Höglund och de andra väljer att bortse från ett antal avgörande fakta. Människans utsläpp av växthusgaser har orsakat uppvärmningen av jorden med en knapp grad sedan industrialismens början och kommer att orsaka fortsatt uppvärmning. Det är inte bara FN:s klimatpanel (som tillsatts av FN:s medlemsstater) som har fastslagit det. Samma sak har också de nationella vetenskapliga akademierna i länder runt om i världen och de naturvetenskapliga fakulteterna på de största universiteten kommit fram till.

Att det vetenskapliga läget är så stabilt om klimatförändringarna är också skälet till att finns en internationell politisk enighet om vad som orsakar dem. Det är ingen tillfällighet att USA:s senaste presidenter; Obama, Bush och Clinton, är överens om detta, trots att de har olika åsikter om mycket i övrigt. Samma sak här i Sverige; vi miljöpartister anser det finns brister i Moderaternas och Folkpartiets klimatpolitik, men vi är överens med dem och övriga partier om vad som orsakar klimatförändringarna och att vi måste minska utsläppen av växthusgaser.

Det hela är enkelt. Vi måste, världen över, göra väldigt stora investeringar i förnyelsebar energi och energibesparande åtgärder. Dessutom är tiden knapp, eftersom klimatförändringarna pågår just nu.

Läs artikel i Aftonbladet här.
Exempel på bloggare som också skriver om klimatet: emretsson, ankersjö, malm

USA knapp favorit, men alla "topp 7" har chansen


Vi kan se fram emot tuffa kvartsfinaler i OS-hockeyn, minst sagt. Att de två storfavoriterna Canada och Ryssland stöter på varandra redan där öppnar upp för övriga lag. Kvartsfinalerna kommer att se ut så här, om de fyra "åttondelsfinalerna" går enligt tipsen: USA-Schweiz, Sverige-Slovakien, Ryssland-Canada och Finland-Tjeckien.

Som jag ser är det bara Schweiz som kan räknas bort som guldkandidat. Alla de övriga sju har en bra chans att vinna guldet; skillnaderna mellan lagen är små och det här kan sluta nästan hur som helst.

Själv rankar deras möjligheter, baserat på slagstyrka och lottning, så här:
1. USA, 2. Canada, 3. Ryssland, 4. Sverige, 5. Tjeckien, 6. Finland, 7. Slovakien.

USA är knapp favorit, alltså. Men räkna inte bort något av dessa sju lag, inte heller Slovakien, som har sitt bästa lag sedan VM-guldet 2002 och mycket väl kan slå Sverige i kvartsfinalen.

USA kommer att besegra Schweiz relativt lätt och blir fysiskt fräscha till semifinalen där de kommer att vara fyllda av självförtroende efter segern över Canada i natt. Utvecklingen av ungdomshockeyn i USA, vilket vi såg exempel på då de vann junior-VM i januari, gör att USA även i fortsättningen kommer att vara en av guldkandidat i de stora mästerskapen.

Det blir en spännande resa fram till finalen på söndag kväll...

Läs artiklar i Aftonbladet här, här, här, här, här, här, här och här.
Läs artiklar i DN här, här, här och här.
Läs artiklar i SvD här, här, här och här.

Vinnarskallarna Hellner, Ferry, Kalla och Anja


De svenska framgångarna i OS fortsätter, något jag tror delvis vi ska tacka Charlottes Kalla, för som med sitt guld i veckan gav draghjälp åt andra svenska medaljhopp. Det bidrag till ökad tro på sina egna möjligheter - "kan hon ska kan jag" - samtidigt som pressen minskade i och med svenska folket redan hade fått en guldmedalj.

Anders Hellners guld i skiathlon var lika imponerande som Kallas och Björn Ferrys och nu har vi tre skidåkare som kan aspirera på Svenska Dagbladets bragdmedalj. Jag är själv lite allergisk mot ordet "bragd" i idrottssammanhang, men om det finns sådana uppfyller alla dessa tre kriterierna väl.

Det mest imponerande med Hellners seger är att han gav precis allt för guld tidigare i veckan på 15 km. Han missade medalj hårfint och tömde sig rejält fysiskt och mentalt. Att han efter det lyckades komma tillbaka så starkt och vinna säger mycket inte bara om talang och fysisk styrka utan också om karaktär. I det avseendet finns det också klara likheter med Anja Pärsons bronsmedalj i tosdags.

Om det finns ett ord som utmärker de fyra stjärnorna ovan är det "vinnarskallar". Ordet syftar inte bara på deras enorma motivation och förmåga att uthärda smärta utan också ett par andra saker som är lättare att förbise. Det ena är en förmåga att glömma gamla misslyckanden och (lika viktigt) framgångar och helt inrikta sig på nästa tävling. Det andra är förmågan att inte tappa koncentrationen under själva tävlingen. Kalla gav ett exempel på det efter sitt guld i veckan när hon sa att hon snabbt lyckades mota bort tankar (i slutet) på att hon höll på att vinna OS-guld. Anja Pärsson och Lindsey Vonn, liksom många utförsåkare, är också mästare på att inte distraheras av något under själva tävlingsmomentet.

Läs artiklar i Aftonbladet här, här, här, här och här.
Läs artiklar i DN här, här, här, här, här, här, här och här.
Läs artiklar i SvD här, härhär och här.

Dags förverkliga Housing First och få bort hemlöshet


Att kraftigt minska och på sikt helt får bort hemlösheten har länge har varit den största socialpolitiska utmaningen. I förrgår var jag, tillsammans med en av Miljöpartiets begåvade politiska sekreterare; Adam Axelsson, i Lund på ett heldagsseminarium om Lunda-modellen, dvs det som internationellt kallas Housing First.

Det är positivt att det nu talas på allvar om att vi måste tänka nytt om hemlösheten. Antalet hemlösa i Stockholm har länge legat på samma och höga nivå. Ungefär 3000 personer är hemlösa i Stockholm, varav ungefär 400-600 personer sover i trappuppgångar, källare eller utomhus.

Miljöpartiet i Stockholm har under hela den här mandatperioden drivit på för att vi ska komma bort från det som brukar kallas "trappstegsmodellen" (att man ska kvalificera sig för ett fast kontrakt via olika tillfälliga boenden). Vår politik för ett Stockholm utan hemlöshet bygger istället på dessa tre grundprinciper: (1) Ett eget tryggt boende är en grundläggande rättighet. (2) Hemlösheten är i grunden ett bostadspolitiskt problem. (3) Metoden ”Housing first” skapar bättre förutsättningar för vård och stöd. 

Under våren kommer vi att fortsätta utveckla vår hemlöshetspolitik. Under mars kommer jag, tillsammans med Adam Axelsson och Elin Odesson, en annan av våra politiska rådgivare på kansliet i Stadshuset, att träffa sex organisationer som alla på olika sätt arbetar med att hjälpa hemlösa. Två av dessa kan kallas för brukarorganisationer. Efter denna lyssnarturné kommer vi att anordna ett kunskapsseminarium och sedan, strax före sommaren, en offentlig hearing. 

I de senaste numren av Dagens samhälle har jag haft en debatt med bl a borgarrådet Ulf Kristersson (M) om hemlösheten och Housing First. Du kan läsa mitt senaste inlägg här.

Björgens och Haags välförtjänta framgångar


Alla medaljörer i ett OS ser naturligtvis lyckliga och lättade ut, men den synliga glädjen från ettan Marit Björgen och tvåan Anna Haag på 15 km skiathlon slår det mesta.

Att Haag lyckades lyfta sig ytterligare efter den knappa fjärdeplatsen på 10 km var väldigt starkt och norskans prestation var ännu mer imponerande. Marit Björgen var bäst i världen för 5-6 år sedan men har haft det motigt de senaste åren och inte haft några stora framgångar på väldigt länge. Hon fyller 30 år i mars och många trodde att hennes möjligheter att vinna något OS försvann 2006 i Turin.

Björgen rapporteras ha ändrat sitt träningsupplägg jämfört med tidigare år och har den här gången prickat in formtoppen perfekt. Hon är OS-drottningen alla kategorier så hår långt och vad som gör det extra anmärkningsvärt är hennes mångsidighet. Hon har vunnit guld i skiathlon, brons i fri stil och guld i sprint. Och ännu är det en hel del OS kvar. Hennes resa och resultat tyder på enorm karaktär, uthållighet och begåvning.

Läs artiklar i Aftonbladet här, här, här och här.
Läs artikel i DN här, här, här och här.
Läs artiklar i SvD här, här och här.

Stockholm behöver en bandyhall


Hammarby har sedan november gått "som tåget" i bandyns elitserie. Då förlorade laget mot Bollnäs, vilket är den senaste förlusten. Efter tre månader med nästan bara segrar (två oavgjorda) är laget fyllt med självförtroende och segern i sista matchen borta mot Broberg gav dessutom seriesegern och möjlighet att välja motståndare. Bajen har därför den bästa lottningen och en extra hemmamatch i kvarts- och semifinal. Jag håller dem som knapp favorit, eftersom de har klart bredast trupp av alla lag. Men faktum är att åtminstone sex lag kan vinna SM-guld. En sådan konkurrens har aldrig funnits tidigare.

Bandyn har fått ett jättelyft de senaste två säsongerna, både som publiksport och kvalitetsmässigt, där framväxten av bandyhallar över hela landet har spelat en stor roll. Men Stockholm har fortfarande ingen hall, vilket börjar bli lite genant.

Miljöpartiet har sedan två år tillbaka drivit hårt att det måste byggas en bandyhall i Stockholm, senast inom två år. Det skulle gynna både ungdomsbandyn och elitbandyn. Med en hall, framför allt för träning men även för vissa elitmatcher, skulle issäsongen bli två månader längre, vilket skulle locka många fler ungdomar - både killar och tjejer - att börja spela.

En hall i Stockholm skulle innebära ett enormt lyft för denna läckra sport. Personligen tror jag att vi på sikt skulle kunna få se Stockholmsderbyn i elitserien. Inte bara Bajen utan även AIK och Djurgården är gamla klassiska bandyklubbar och dessutom har Gubbängen möjligheter att bli ett elitlag. Visst skulle t. ex. ett derby mellan Hammarby och Djurgården inför över 5000 åskådare på Zinken vara häftigt?

Läs artikel i Aftonbladet här.
Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.

Slopa skatterabatten på etanol


Det är dags att avskaffa skatterabatten på etanol. Det finns två goda skäl till det. Miljöeffekterna av etanol, förutom sockeretanol från Brasilien, är minst sagt oklara. Att vissa rapporter pekar på att produktion av etanol är negativt för matproduktion och matpriser i U-länderna gör det ännu mer tveksamt att gynna bränslet. Pengarna som subventionerar etanol behövs för att gynna de alternativ som vi vet kraftigt gynnar klimatet; vind- och solkraft och biogas.

I en rapport från Expertgruppen för miljöstudier; som heter "Etanolens koldioxideffekter - en översikt av forskningsläget", föreslås just detta. Ansvarig för expertgruppen är finansdepartementet, men den startades av den Socialdemokratiska regeringen 2003, och måste ses som tung och icke-partisk.

Sören Wibe, som varit huvudförfattare av rapporten, föreslår
att alla subventioner och alla tullar på etanol avskaffas. Detta skulle leda till att mindre mark skulle tas i anspråk för etanolgrödor, att alla bränslepriser (bensin, diesel och etanol) skulle stiga och därmed minska konsumtionen och utsläppen och att den brasilianska sockerrörsetanolen, som ger lite koldioxidutsläpp, skulle gynnas, framför etanol som odlas av spannmål och som ger mycket utsläpp.

Som miljöpartist tycker jag att det är en självklarhet att alla skatterabatter ska gå till de alternativ som ger mest nytta för klimat och miljö. Låt oss nu fokusera helt på de förnyelsebara energikällor som gör just det; dvs vindkraft, solkraft och biogas, som är framtidens miljöbränsle.

Läs artiklar i Aftonbladet här och här.



Hungrigt Sverige slår ängsligt Norge i OS

Att det är svårt att alltid hålla sig på toppen är Norges insatser hittills i OS ett bra exempel på. Vi i Sverige har länge tittat avundsjukt på våra grannar och förundrats över deras enorma skidframgångar i OS och VM.

Början på detta OS tyder på att rollerna kanske är ombytta ett tag. Jag skriver ett tag, eftersom idrotten är sådan att misslyckanden leder till omprövningar och att man prövar nya grepp. Mycket framgångar, å andra sidan, leder ofta till en benägenhet att hålla fast vid det beprövade och ett motstånd att pröva nytt. Misslyckanden föder en hunger efter revansch och framgång medan upprepade framgångar under en lång period leder till mättnad.

Men jag tror att det finns en annan faktor här också; "framgång föder framgång", som ofta blir extra stor på kollektiv nivå. Särskilt i mindre länder som Norge och Sverige har media och allmänhet enorma förväntningar på sina medaljhopp. Därför innebär Kallas och Ferrys guld att pressen på övriga svenskar minskar kraftigt, vilket bör bädda för många fler medaljer av olika valörer. För Norge är läget det motsatta; för varje misslyckande ökar pressen på de stjärnor som är kvar i tävlingarna, med risk för att det "knyter sig".

Elitidrotten har stor betydelse för att få barn och unga att börja idrotta, större betydelse än alla kampanjer. Därför satsar vi i Miljöpartiet mycket på ungdomsidrotten, så att alla unga ska kunna kunna hitta en idrott som passar just dem. Mycket viktigt är att tjejer har samma förutsättningar som pojkar att utöva idrotter de gillar. Fotboll, friidrott, handboll, hockey, bandy, skidåkning, ridning, racketsporter m fl - deras betydelse för folkhälsan kan inte överskattas. Dessutom är idrott kul!

Läs artiklar i Aftonbladet här, här, här och här.
Läs artiklar i DN här, härhär och här.
Läs artiklar i SvD här, härhärhär, här och här.

Kallas guld öppnar upp för fler svenska medaljer


Att Charlotte Kallas fantastiska seger på 10 km fri stil var imponerande är förstås ett understatement. Hon ledde från start till mål i sin första OS-start och var aldrig i närheten att vara hotad.

Segern är enormt välkommen för en nation som på senare år varit svältfödd på segrar i längdskidor. SVT:s expertkommentator Anders Blomquist menade att Kalla kommer att bli "ett monster" för övriga konkurrenter resten av OS, eftersom hon är så stark i medgång och har varit så jämn under hela säsongen. Segern kommer att ge ta bort all yttre press från Charlotttes axlar; med ett guld i hamn är varje medalj ytterligare en bonus. Samtidigt kommer hon att vara lika hungrig som tidigare.

Att Kalla har en riktig vinnarskalle avslöjade hon i intervjun en stund efter målgången. Hon intalade sig att det var en vanlig världscuptävling och blev nästan förvånad när hon insåg att det var ett OS-guld hon hade vunnit. Det är den typen av total fokusering på uppgiften - och förmågan att ta "tänka bort" egnas och andras skyhöga förväntningar - som utmärker en mästare.

Guldet kommer också att ta bort mycket av pressen från Helena Jonsson, Anja Pärson, Tre Kronor m. fl. Vi svenskar är ju något av världsmästare på att skriva upp våra stjärnor i förväg. Därför öppnar dagens guld upp för fler svenska medaljer.

Läs artikel i Aftonbladet här och här.
Läs artiklar i DN här, här, här, här och här.
Läs artikel i SvD härhär, här, härhär och här.

Moderaterna har inte koll i sprutbytesfrågan


Catharina Elmsäter-Svärd (M), Landstingsråd i Stockholms Läns Landsting, visar för andra gången på en vecka att hon inte har koll i frågan om sprutbyte. I hennes nyaste debattartikel i SvD undrar hon "vad är det som garanterar att de rena sprutor som delas ut inte säljs vidare eller återanvänds?"

Frågan är underlig, eftersom den tyder på att det moderata landstingsrådet inte känner till hur lagen som medger sprutbyte är utformad. Enligt lagen får bara byten av sprutor göras, dvs en missbrukare får ingen ren spruta om han eller hon inte lämnar in en använd. Fler sprutor kommer alltså inte i omlopp och därför är talet om att "dela ut" sprutor helt missvisande.

Moderaterna är på defensiven i den här frågan, minst sagt. FN, Världshälsoorganisationen och EU förespråkar sprutbyte för att minska spridningen av HIV och hepatit. De konstaterar också att det inte ökar missbruket.

Sex av sju partier i Landstinget och Stockholms kommunfullmäktige är för införande av sprutbyte, som en del i ett program för bättre missbruksvård. Men det krävs att de tre borgerliga partier som är för (FP, KD och C) insisterar på att frågan behandlas i fullmäktige under våren för att det ska bli ett beslut om sprutbyte. Annars kommer ytterligare människor att smittas i onödan.

Läs artikel i SvD här.

Ett fall av strukturell diskriminering av män


Diskrimineringsombudsmannen (DO) har stämt Försäkringskassan för att ha diskriminerat en pappa för att han inte får vårdnadsbidrag. Båda föräldrarna är berättigade till vårdnadsbidrag, men sonen, som har en funktionsnedsättning, är skriven hos sin mamma. Föräldrarna delar på såväl vårdnaden som att ta ha hand om sonen, men mamman får hela vårdnadsbidraget.

"Det finns en automatisering som missgynnar framförallt papppor. Man kan bara bli folkbokförd på en adress och när det gäller barn till skilda föräldrar blir det i de allra flesta fall hos mamman", säger Sonya Aho, pressekreterare hos DO.

Så sant. Situationen påminner om den som gäller för barnbidrag. Där innebär automatiseringen att barnbidraget
alltid utbetalas till mamman om inte föräldrarna kommit överens om något annat. Båda fallen innebär att samhället signalerar att mamman är huvudföräldern och dessutom aktivt medverkar till det ska förbli så.

Det borde vara enkelt att snabbt göra ett förtydligande i lagstiftningen om vårdnadsbidrag - att man säger att det ska delas om båda föräldrarna uppfyller kravet för att få det. När det gäller barnbidraget borde det också vara en självklarhet att det utbetalas till båda föräldrarna om de inte gemensamt vill ha det på något annat sätt.

Kvinnor drabbas oftare av strukturell diskriminering, men i dessa två fall är det män som drabbas. Om vi vill att män ska ta föräldraansvar fullt ut så får vi inte ha lagstiftning som i praktiken innebär en strukturell diskriminering av män.

Läs artikel i SvD här.

Läge för Söderlings första Grand Slam-seger i år


Robin Söderling har imponerat rejält i veckans ATP-turnering i Rotterdam, inte minst i semifinalen mot världssexan Nikolaj Davydenko, då Söderling vann i två raka set. I semifinalen visade han upp sina kännetecken; en av världens bästa servar och dito forehand-slägga, tillsammans med en fantastisk förmåga att hinna bollar ute i hörnen och kontraslå med kraft. Till det ska läggas ett större tålamod och att han blivit bättre på att ibland slå bollen med top-spin när det krävs för att komma tillbaka i en duell.

Ett av huvudskälen till att Söderling är så svår att slå är att han spelar så rakt, vilket ger en enorm hård- och snabbhet. Men det gör också hans spel en smula skört, eftersom marginalerna är så små (bollbanan över nät). Han kan åka ut mot ganska lågt rankade spelare när han har en mindre bra dag och det är det som skiljer honom mot de fem i topp (Federer, Nadal, Murray, Djokovic och Del Potro).

Men Söderling har en enormt hög nivå när hans spel klaffar och under förra året visade han att även hans lägsta-nivå stigit betydligt. Om han kan höja den ett snäpp till så ser möjligheterna för en första seger i någon av de fyra Grand Slam-turneringarna riktigt goda ut.

Läs artikel i Aftonbladet här.
Läs artikel i DN här och här.
Läs artikel i SvD härhär och här.

Damfotbollen är lika viktig som herrditon


Hammarbys och Djurgårdens damlag i fotbollsallsvenskan har ingen plan att träna på. De har skrivit ett öppet brev till borgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) och krävt att hon löser problemet, eftersom det inte har lösts av idrottsförvaltningen.

För att få mer information om detta har jag under förmiddagen ringt företrädare för båda klubbarna. Per Darnell, ordförande i Djurgården Dam, säger att kommunen inte snöröjer planen av rädsla för att konstgräset kan ta skada. Detta har lett till att klubben nu måste hyra in sig i en grannkommun, till hög kostnad, för att kunna träna på konstgräs där. Det egendomliga är att andra länskommuner snöröjer sina konstgräsplaner, t. ex. Nacka.

Det är inte bara dameliten i Djurgården och Hammarby som drabbas. Även deras ungdomsverksamheter drabbas naturligtvis lika mycket, eftersom även de brukar träna på Stadshagen (DIF) och Kanalplan (HIF).

Jag lägger nu en skrivelse i kommunstyrelsen med uppmaningen att den borgerliga majoriteten ska gå Djurgården och Hammarby tillmötes och erbjuda dem en fullstor plan att träna på. Det absolut enklaste och snabbaste sättet borde vara att snöröja klubbarnas egna planer. Om det finns tveksamhet om det praktiska borde man väl kunna fråga t. ex. Nacka kommun om råd.

Det är anmärkningsvärt att ansvariga borgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) inte lyckats lösa damfotbollens träningssituation under vintermånaderna. Fotbollen är en av de allra största idrotterna för kvinnor och måste värnas, särskilt med tanke på att färre tjejer än killar idrottar.

Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.

Dags ta fram en tidsplan för införande av sprutbyte


Var finns Moderaternas medmänsklighet för injektionsmissbrukarna? frågar sig Martin Kåberg, infektionsläkare, i en debattartikel i SvD. Frågan är berättigad. Kåberg avslutar artikeln så här:

"Om istället Moderaterna, på ett mycket ovetenskapligt sätt, tillåts fortsätta motverka sprutbyte kan Stockholms injektionsmissbrukare se fram emot en fortsatt spridning av hiv, hepatit B och C och en fortsatt överdödlighet."

I söndags skrev Catharina Elmsäter-Svärd (M), finanslandstingsråd, att Landstingets roll är att vårda och hjälpa sjuka och att sprutbyte inte är motiverat ur sjukvårdsperspektiv. Moderaterna tycks helt ha missat att Landstinget också ska förebygga sjukdom och ohälsa. Att ge injektionsmissbrukare möjlighet att byta ut smutsiga sprutor mot rena är ett mycket effektivt sätt att förebygga sjukdom.

Alla politiska partier i Landstinget vill införa sprutbyte och därför kommer troligen snart ett beslut där om försöksverksamhet. Men det krävs också ett beslut i Stockholms kommunfullmäktige, för att det ska bli av. Även här vill alla partier utom Moderaterna ha sprutbyte.

I tisdags la jag ett förslag (en skrivelse) i kommunstyrelsen, med en uppmaning till den moderatledda majoriteten att snabbt ta fram en tidsplan för arbetet. Det är viktigt att inte förlora tid - det handlar om att värna liv och hälsa för alla de missbrukare som kan undvika att smittas av hiv och hepatit.

Vi; alltså Miljöpartiet i Stockholm, hade med införande av sprututbytesprogram i vårt budgetförslag för 2008. Av rädsla för att förlora en votering om förslaget gick Moderaterna med på en utredning. Det är denna utredning, som Stockholms stad och landstinget har gjort gemensamt, som nu föreslår försök med sprututbyte.

Läs artikel i SvD här och här.


Inga skäl att staten ska äga ett flygbolag


"Sälj SAS" föreslår Miljöpartiet idag. "Det finns inga strategiska näringspolitiska eller transportpolitiska skäl för staten att äga ett flygbolag", skriver Karin Svensson Smith i en debattartikel i SvD. Samtidigt har näringsminister Maud Olofsson (C) meddelat att regeringen beslutat att skjuta till en miljard till det krisande bolaget.

Det är extra svårt för en borgerlig regering att motivera ett statligt ägande just när det gäller flyget. Det klarar de heller inte av och skälet är självklart - staten behöver inte äga flygbolag för att flyget ska fungera.

Det är stor skillnad på flyget och järnvägstrafiken. Järnvägen är det överlägset mest energisnåla och miljövänliga trafikslaget och måste kunna konkurrera med bilen och flyget. Men det behövs ett statligt ägande för att uppnå de samordningsvinster som järnvägen har. Det är viktigt att kunna erbjuda en resa på samma biljett och järnvägen behövs för att kunna transportera tungt gods. Järnvägen har en viktig roll i en svensk energiomställning.

Skattemedel ska bara bindas upp i statliga bolag om de gör nytta. De gör ingen nytta i ett flygbolag, men stor nytta i SJ.

Läs artiklar i DN här, här, här och här.
Läs artiklar i SvD här, här, här och här.

Sprutbyte minskar smittspridningen


"Nej till sprutbyte" skriver Catharina Elmsäter-Svärd (M), finanslandstingsråd på SvD "Brännpunkt" idag. Ställningstagandet går tvärs emot det tillkännagivande som sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) gjorde för två månader sedan.

Det finns två sätt att se på detta; (1) Moderaterna har på ett förödmjukande sätt kört över Folkpartiet och Birgitta Rydberg, eller (2) Moderaterna säger bara vad de själva tycker men Rydbergs besked gäller fortfarande. Att de två ledande politikerna i borgerligt styrda Stockholms Läns Landsting ger två helt motsatta besked i en så viktig fråga är anmärkningsvärt, minst sagt...

En bakgrund; Miljöpartiet i Stockholm stad hade med införande av sprutbytesprogram i vårt budgetförslag för 2008. Av rädsla för att förlora en votering gick Moderaterna med på en utredning. Det är denna utredning, som Stockholms stad och landstinget har gjort gemensamt, som nu föreslår försök med sprutbyte och som Rydberg (FP) först sagt ja till och Elmsäter-Svärd (M) nu säger nej till.

Det krävs beslut både av Stockholms stad och Stockholms Läns Landsting för att det ska bli av något sprutbytesförsök. Om Moderaterna kört över Folkpartiet - vilket är troligast - är förlorarna de missbrukare som skulle ha bytt ut sina smutsiga sprutor mot rena, för att undgå att bli smittade av HIV eller hepatit.

"Sprutbyte minskar inte missbruket", skriver Elmsäter-Svärd. Det är inte heller huvudsyftet med sprutbyte, även om det bidrar till ökad kontakt med missbrukare och större möjlighet att motivera till behandling. FN har konstaterat att det minskar smittspridningen och inte ökar missbruket. Därför rekommenderar både FN och EU att man inför sprutbytesprogram.

Läs artikel i SvD här

Palin ett symptom på USA:s huvudproblem


Jacob Weissberg skriver i den amerikanska Internet-tidningen "Slate" att ett av USA:s största problem är en tilltagande ignorans för samhällsfrågor hos allmänheten. Detta leder till en tendens att alltmer föredra kortsiktiga populister framför ansvarstagande politiker, som inte bara säger det allmänheten vill höra. Sarah Palins uppgång i Amerikansk politik är ett uppenbart exempel. Få kan bättre än henne illustrera fenomenet kortsiktig populist.

Weissberg säger att att "our inability to address long-term challenges makes a strong case that that the United Statenow face an era of historical decline". Palins fortsatta politiska karriär kan säga en del om hur allvarligt USA:s problem är.

Sarah Palin har haft flera politiska skepnader. Som guvernör i Alaska drev hon en allmän polulist-linje, ofta i
samarbete med Demokraterna, fram till hon blev "darling" för det Republikanska partiets högerflygel. Sedan dess har kört högerpopulism-racet. Hon höjde skatter och såg till att få höjda statliga bidrag till Alaska (som redan före henne hade högst bidrag av USA:s delstater) som guvernör, men nu är skattesänkningar, minskade bidrag och minskad stat hennes mantra.

Personligen tror jag att hon kan lyckas ganska väl i republikanernas primärval inför presidentvalet 2012, eftersom speciellt det partiet lider av den populism som Weissberg skriver om. Men hon har skapat enorma antipatier mot sig själv hos breda lager av den amerikanska allmänheten, särskilt hos kvinnor, och en klar majoritet av amerikanerna har en negativ uppfattning om henne. Det talar för att det finns en tydlig gräns för hur långt hon kan gå politiskt.

Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.

Bara Chelsea, United och Arsenal kvar i titelracet


Ungefär 14 omgångar är nu kvar i Premier League och det börjar utkristalisera sig vilka lag som kommer att slåss om ligasegern. Efter Manchester Uniteds seger (Portsmouth hemma) och lokalkonkurrenten Citys förlust (Hull borta) idag får nog de sistnämnda räknas bort i kampen om titeln. Samma sak gäller Tottenham och Aston Villa, som spelade oavgjort och också är "avhängda". Liverpool vann derbyt mot Everton, men har redan tidigare tappat för mycket för att kunna hota de tre i toppen.

Därmed har de sju topplagen delats upp i två delar. Chelsea, United och Arsenal gör upp om ligasegern och City, Liverpool, Tottenham och Aston Villa om fjärdeplatsen, som ger plats i nästa års Champions League. Kampen om fjärdeplatsen blir lika intensiv som titelkampen, eftersom en plats i Champions League har en enorm betydelse, både sportsligt och ekonomiskt.

Mitt eget tips: Chelsea vinner ligan (vilket jag tippade redan i augusti) före Manchester United och Arsenal. Manchester City tar den viktiga fjärdeplatsen före Liverpool, Tottenam blir 6:a och Aston Villa slutar 7:a. Motiveringar; Chelsea är helt enkelt Englands bästa lag i år, med bäst kombination av topp och bredd. City fortsätter att bygga ett lag för framtiden, med många starka nyförvärv och en förnämlig ungdomsakademi. Vad City behöver är tid att fortsätta spela ihop sina stjärnor och de kommer att bli jämnare under säsongen.

Läs artiklar i Aftonbladet här, här och här.
Läs artiklar i DN här, här och här.

Bra chans för Chelsea att vinna trippeln


John Terry får inte längre vara kapten i det engelska landslaget, har landslagscoachen Fabio Cappello meddelat. Orsaken är att Terry har haft en affär med en lagkamrats fru. Stora drag av såpopera har denna historia, som har tagit enorm plats i engelsk media den senaste veckan och, tyvärr, lite väl stor plats också i svensk media. 

Om Terry är lagkapten eller inte lär knappast ha någon betydelse för engelsk fotbolls möjligheter att nå en framgång i fotbolls-VM i sommar. Han kommer att vara en ledargestalt i landslaget oavsett om han har kaptensbindeln runt armen eller ej. Och det kommer definitivt inte ha någon betydelse för Chelseas chanser att vinna titlar i år. Terry är mycket rutinerad och hans fokus kommer inte att påverkas av det som hänt.

Chelsea har en rejäl chans i år att förverkliga varje europeiskt fotbollslags dröm; att vinna alla de tre stora titlarna - Champions League, ligan och cupen - samma år. Jag har aldrig sett laget så starkt, vilket blev extra tydligt under afrikanska mästerskapen då de fick klara sig utan sin bästa - och en av världens bästa - spelare; Didier Drogba. Då spelade de sin bästa fotboll hittills under säsongen.

Med sitt kanske bästa lag någonsin, vidare i Champions League, ledning i Premier League och gynnsam lottning i FA-cupen är Chelsea "the team to beat" resten av året...

Läs artiklar i Aftonbladet härhär och här.

Läs artikel i DN här.

Viktigt inte förenkla frågan om hedersrelaterat våld


I förrgår besökte jag Kruton, tillsammans med Adam Axelsson, en av våra skärpta politiska sekreterare/rådgivare i Stadshuset. Kruton är Stockholms stads verksamhet för ungdomar (flickor och pojkar) som är utsatta för hedersrelaterat hot eller våld. I förra veckan var vi på ett seminarie i samma ämne, anordnat av Länsstyrelsen, med bl a. länspolischef Carin Göthblad. Det har varit mycket intressant att fördjupa sig i ämnet, som är komplext...

Kruton har både en öppenverksamhet och ett skyddat boende och är tillsammans med Terrafem, en frivilligorganisation med samma typer av verksamhet, de två största aktörerna som hjälper de som utsätts. Det som slog mig mest vid seminariet och Kruton-besöket är variationen av personer som kan vara utsatta, när det förekommer hedersförtryck.

Lite statistik om flickor, från den undersökning som Stockholms stad gjorde för ett år sedan:

- 23% får ej ha förhållande med jämnårig pojke, ska vara oskuld
- 16% får ej bestämma vem de ska gifta sig med
- 11% får ej delta i vissa fritids- och skolaktiviteter
- 7% har utsatts för kränkningar, hot eller våld

Men det är absolut inte bara flickor som kan utsättas. En hel del pojkar är utsatta också, fast i många olika roller. Den vanligaste rollen är som pojkvän. Om flickan är mycket utsatt för hot är han det också, ofta i lika stor utsträckning. Därför är en del av de som kommer till Kruton par, eftersom båda har ett skyddsbehov. Pojkar som ofta är utsatta är också de bröder som inte vill delta i förtrycket. Pojkar och flickor som inte är heterosexuella är också ofta utsatta. I de fall gäller det också deras eventuella pojk- eller flickvänner.

Viktigt är också att se att det bara är de som är tillräckligt starka för att frigöra sig som blir synliga. De flickor och pojkar som lever under den här typen av förtryck, men inte orkar frigöra sig, får i stället ofta psykiatriska problem.

En av de viktigaste uppgifterna för en organisation som Kruton är att identifiera vilka familjer som har möjlighet att förändra sig. Många har faktiskt det och då är familjesamtal ofta ett sätt att komma vidare.

Ett första, men alldeles för litet, steg i rätt riktning


En del av (det magra) resultatet från Köpenhamnsmötet var att länderna uppmanades redovisa vilka utsläppsminskningar av växthusgaser man frivilligt åtog sig att göra. Nu har 55 länder, som idag står för knappt 80 procent av utsläppen, anmält sina åtaganden.

Köpenhamnsmötet antog som målsättning att den globala temperaturökningen ska stanna på två grader, jämfört med förindustriell nivå. Att de utsläppsmål som nu anmälts inte alls räcker för att klara två grader är ingen överraskning. Men det är en början och tvågradersmålet är bra på så sätt att det styr diskussionen fram till mötet i Mexico i december.   

Några iakttagelser efter att kort ha tittat på på sammanställningen (alla siffror avser till 2020):

- Kina och Indien åtar sig ännu inte att minska sina utsläpp alls, utan bara att minska dem som andel av BNP. Kina med 40-45 procent och Indien med bara 20-25 procent (båda jämfört med 2005). Eftersom desa två växande giganters BNP sannolikt kommer att öka med betydligt mer än 50 procent till 2020 kommer deras utsläpp att ha ökat rejält till 2020. Om de inte kommer på bättre tankar framöver...

- USA talar fortfarande om 17 procent (från 2005 års nivå), alltså samma som representanthuset beslöt om före sommaren 2009 men ännu inte antagits av senaten. Här finns en uppenbar risk att Demokraterna inte lyckas få ihop de 60 röster som behövs i senaten. Om det misslyckas finns en nödlösning som kan fungera - att naturvårdsmyndigheten EPA får ansvaret att se till att USA uppfyller sina åtaganden.

- Japan utlovar 25 procent, utifrån 1990 års nivå, under förutsättning att det blir en global överenskommelse framöver (i Mexico).

- EU säger 20-30 procent, utifrån 1990 års nivå. Den högre nivån gäller om det blir en global överenskommelse.

- Norge är mest ambitiös av alla länder med utlovade utsläppsminskningar på 30-40 procent, det senare gäller om det blir en global överenskommelse som klarar två graders temperaturökning.

Läs artiklar i DN här och här.


RSS 2.0