Klimatfrågan också en stor säkerhetsfråga
Andrew Mitchell, Storbritaniens Sverigeambassadör, skriver i SvD idag att om vi inte gör något åt klimatförändringarna kommer de att leda till ett ökat hot mot världens säkerhet. Kostnaderna för att övergå till en fossilfri ekonomi är hanterbara, medan kostnaderna för att inte agera vida övergår dessa. Det är naturligtvis en självklarhet, men inte desto mindre tål det att upprepas...
Den brittiska regeringen presenterade för en vecka sedan en åtgärdsplan för att bromsa klimatförändringarna. I planen beskrivs de åtgärder regeringen anser måste genomföras internationellt under 2010 för att ta itu med klimatförändringarna.
De viktigaste är naturligtvis; (1) världen måste stödja övergången till en fossilfri miljödriven ekonomi och (2) det behövs ett internationellt regelverk för att kunna klara övergången till en fossilfri miljödriven värld.
Vi måste alltså, världen över, göra väldigt stora investeringar i förnyelsebar energi (sol, vind, biogas m m) och ny teknik som sparar energi. De säkerhetspolitiska förändringar som klimatförändringarna leder till är stora och kommer att bli enorma om det inte sker en relativt snabb övergång till en ekonomi med miljövänliga bränslen. Vi talar om svår torka, vattenbrist, väpnade konflikter om vatten och andra resurser och stora flyktingsströmmar. Detta kommer sin tur att öka de globala spänningarna i världen.
Mitchell konstaterar i sin artikel en annan självklarhet; att de vetenskapliga anledningarna till åtgärder är oförändrade. Alltså; vetenskapsläget är stabilt om att det är mer än 90 procent sannolikt att människans stora användling av kol och olja som ligger bakom klimatförändringarna.
Det är många fler än FN:s klimatpanel som gör självständiga bedömningar om allvaret i klimatförändringarna. De nationella vetenskapliga akademierna i de största länderna; USA, Kina, Tyskland, Storbrittanien och ytterligare 15 länder har, på egen hand, kommit fram till samma sak som FN:s klimatpanel. Detsamma gälller de naturvetenskapliga fakulteterna på de tyngsta universiteten i världen.
Det är med andra ord hög tid att agera med kraft - nationellt och internationellt.
Läs artikel i SvD här.
Vi måste alltså, världen över, göra väldigt stora investeringar i förnyelsebar energi (sol, vind, biogas m m) och ny teknik som sparar energi. De säkerhetspolitiska förändringar som klimatförändringarna leder till är stora och kommer att bli enorma om det inte sker en relativt snabb övergång till en ekonomi med miljövänliga bränslen. Vi talar om svår torka, vattenbrist, väpnade konflikter om vatten och andra resurser och stora flyktingsströmmar. Detta kommer sin tur att öka de globala spänningarna i världen.
Mitchell konstaterar i sin artikel en annan självklarhet; att de vetenskapliga anledningarna till åtgärder är oförändrade. Alltså; vetenskapsläget är stabilt om att det är mer än 90 procent sannolikt att människans stora användling av kol och olja som ligger bakom klimatförändringarna.
Det är många fler än FN:s klimatpanel som gör självständiga bedömningar om allvaret i klimatförändringarna. De nationella vetenskapliga akademierna i de största länderna; USA, Kina, Tyskland, Storbrittanien och ytterligare 15 länder har, på egen hand, kommit fram till samma sak som FN:s klimatpanel. Detsamma gälller de naturvetenskapliga fakulteterna på de tyngsta universiteten i världen.
Det är med andra ord hög tid att agera med kraft - nationellt och internationellt.
Läs artikel i SvD här.
Kommentarer
Trackback
