Dags ta fram en tidsplan för införande av sprutbyte
Var finns Moderaternas medmänsklighet för injektionsmissbrukarna? frågar sig Martin Kåberg, infektionsläkare, i en debattartikel i SvD. Frågan är berättigad. Kåberg avslutar artikeln så här:
"Om istället Moderaterna, på ett mycket ovetenskapligt sätt, tillåts fortsätta motverka sprutbyte kan Stockholms injektionsmissbrukare se fram emot en fortsatt spridning av hiv, hepatit B och C och en fortsatt överdödlighet."
I söndags skrev Catharina Elmsäter-Svärd (M), finanslandstingsråd, att Landstingets roll är att vårda och hjälpa sjuka och att sprutbyte inte är motiverat ur sjukvårdsperspektiv. Moderaterna tycks helt ha missat att Landstinget också ska förebygga sjukdom och ohälsa. Att ge injektionsmissbrukare möjlighet att byta ut smutsiga sprutor mot rena är ett mycket effektivt sätt att förebygga sjukdom.
Alla politiska partier i Landstinget vill införa sprutbyte och därför kommer troligen snart ett beslut där om försöksverksamhet. Men det krävs också ett beslut i Stockholms kommunfullmäktige, för att det ska bli av. Även här vill alla partier utom Moderaterna ha sprutbyte.
I tisdags la jag ett förslag (en skrivelse) i kommunstyrelsen, med en uppmaning till den moderatledda majoriteten att snabbt ta fram en tidsplan för arbetet. Det är viktigt att inte förlora tid - det handlar om att värna liv och hälsa för alla de missbrukare som kan undvika att smittas av hiv och hepatit.
Vi; alltså Miljöpartiet i Stockholm, hade med införande av sprututbytesprogram i vårt budgetförslag för 2008. Av rädsla för att förlora en votering om förslaget gick Moderaterna med på en utredning. Det är denna utredning, som Stockholms stad och landstinget har gjort gemensamt, som nu föreslår försök med sprututbyte.
Läs artikel i SvD här och här.
Inga skäl att staten ska äga ett flygbolag
"Sälj SAS" föreslår Miljöpartiet idag. "Det finns inga strategiska näringspolitiska eller transportpolitiska skäl för staten att äga ett flygbolag", skriver Karin Svensson Smith i en debattartikel i SvD. Samtidigt har näringsminister Maud Olofsson (C) meddelat att regeringen beslutat att skjuta till en miljard till det krisande bolaget.
Det är extra svårt för en borgerlig regering att motivera ett statligt ägande just när det gäller flyget. Det klarar de heller inte av och skälet är självklart - staten behöver inte äga flygbolag för att flyget ska fungera.
Det är stor skillnad på flyget och järnvägstrafiken. Järnvägen är det överlägset mest energisnåla och miljövänliga trafikslaget och måste kunna konkurrera med bilen och flyget. Men det behövs ett statligt ägande för att uppnå de samordningsvinster som järnvägen har. Det är viktigt att kunna erbjuda en resa på samma biljett och järnvägen behövs för att kunna transportera tungt gods. Järnvägen har en viktig roll i en svensk energiomställning.
Skattemedel ska bara bindas upp i statliga bolag om de gör nytta. De gör ingen nytta i ett flygbolag, men stor nytta i SJ.
Läs artiklar i DN här, här, här och här.
Läs artiklar i SvD här, här, här och här.
Sprutbyte minskar smittspridningen
"Nej till sprutbyte" skriver Catharina Elmsäter-Svärd (M), finanslandstingsråd på SvD "Brännpunkt" idag. Ställningstagandet går tvärs emot det tillkännagivande som sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) gjorde för två månader sedan.
Det finns två sätt att se på detta; (1) Moderaterna har på ett förödmjukande sätt kört över Folkpartiet och Birgitta Rydberg, eller (2) Moderaterna säger bara vad de själva tycker men Rydbergs besked gäller fortfarande. Att de två ledande politikerna i borgerligt styrda Stockholms Läns Landsting ger två helt motsatta besked i en så viktig fråga är anmärkningsvärt, minst sagt...
En bakgrund; Miljöpartiet i Stockholm stad hade med införande av sprutbytesprogram i vårt budgetförslag för 2008. Av rädsla för att förlora en votering gick Moderaterna med på en utredning. Det är denna utredning, som Stockholms stad och landstinget har gjort gemensamt, som nu föreslår försök med sprutbyte och som Rydberg (FP) först sagt ja till och Elmsäter-Svärd (M) nu säger nej till.
Det krävs beslut både av Stockholms stad och Stockholms Läns Landsting för att det ska bli av något sprutbytesförsök. Om Moderaterna kört över Folkpartiet - vilket är troligast - är förlorarna de missbrukare som skulle ha bytt ut sina smutsiga sprutor mot rena, för att undgå att bli smittade av HIV eller hepatit.
"Sprutbyte minskar inte missbruket", skriver Elmsäter-Svärd. Det är inte heller huvudsyftet med sprutbyte, även om det bidrar till ökad kontakt med missbrukare och större möjlighet att motivera till behandling. FN har konstaterat att det minskar smittspridningen och inte ökar missbruket. Därför rekommenderar både FN och EU att man inför sprutbytesprogram.
Läs artikel i SvD här
Palin ett symptom på USA:s huvudproblem
Jacob Weissberg skriver i den amerikanska Internet-tidningen "Slate" att ett av USA:s största problem är en tilltagande ignorans för samhällsfrågor hos allmänheten. Detta leder till en tendens att alltmer föredra kortsiktiga populister framför ansvarstagande politiker, som inte bara säger det allmänheten vill höra. Sarah Palins uppgång i Amerikansk politik är ett uppenbart exempel. Få kan bättre än henne illustrera fenomenet kortsiktig populist.
Weissberg säger att att "our inability to address long-term challenges makes a strong case that that the United Statenow face an era of historical decline". Palins fortsatta politiska karriär kan säga en del om hur allvarligt USA:s problem är.
Sarah Palin har haft flera politiska skepnader. Som guvernör i Alaska drev hon en allmän polulist-linje, ofta i
samarbete med Demokraterna, fram till hon blev "darling" för det Republikanska partiets högerflygel. Sedan dess har kört högerpopulism-racet. Hon höjde skatter och såg till att få höjda statliga bidrag till Alaska (som redan före henne hade högst bidrag av USA:s delstater) som guvernör, men nu är skattesänkningar, minskade bidrag och minskad stat hennes mantra.
Personligen tror jag att hon kan lyckas ganska väl i republikanernas primärval inför presidentvalet 2012, eftersom speciellt det partiet lider av den populism som Weissberg skriver om. Men hon har skapat enorma antipatier mot sig själv hos breda lager av den amerikanska allmänheten, särskilt hos kvinnor, och en klar majoritet av amerikanerna har en negativ uppfattning om henne. Det talar för att det finns en tydlig gräns för hur långt hon kan gå politiskt.
Viktigt inte förenkla frågan om hedersrelaterat våld
I förrgår besökte jag Kruton, tillsammans med Adam Axelsson, en av våra skärpta politiska sekreterare/rådgivare i Stadshuset. Kruton är Stockholms stads verksamhet för ungdomar (flickor och pojkar) som är utsatta för hedersrelaterat hot eller våld. I förra veckan var vi på ett seminarie i samma ämne, anordnat av Länsstyrelsen, med bl a. länspolischef Carin Göthblad. Det har varit mycket intressant att fördjupa sig i ämnet, som är komplext...
Kruton har både en öppenverksamhet och ett skyddat boende och är tillsammans med Terrafem, en frivilligorganisation med samma typer av verksamhet, de två största aktörerna som hjälper de som utsätts. Det som slog mig mest vid seminariet och Kruton-besöket är variationen av personer som kan vara utsatta, när det förekommer hedersförtryck.
Lite statistik om flickor, från den undersökning som Stockholms stad gjorde för ett år sedan:
- 23% får ej ha förhållande med jämnårig pojke, ska vara oskuld
- 16% får ej bestämma vem de ska gifta sig med
- 11% får ej delta i vissa fritids- och skolaktiviteter
- 7% har utsatts för kränkningar, hot eller våld
Men det är absolut inte bara flickor som kan utsättas. En hel del pojkar är utsatta också, fast i många olika roller. Den vanligaste rollen är som pojkvän. Om flickan är mycket utsatt för hot är han det också, ofta i lika stor utsträckning. Därför är en del av de som kommer till Kruton par, eftersom båda har ett skyddsbehov. Pojkar som ofta är utsatta är också de bröder som inte vill delta i förtrycket. Pojkar och flickor som inte är heterosexuella är också ofta utsatta. I de fall gäller det också deras eventuella pojk- eller flickvänner.
Viktigt är också att se att det bara är de som är tillräckligt starka för att frigöra sig som blir synliga. De flickor och pojkar som lever under den här typen av förtryck, men inte orkar frigöra sig, får i stället ofta psykiatriska problem.
En av de viktigaste uppgifterna för en organisation som Kruton är att identifiera vilka familjer som har möjlighet att förändra sig. Många har faktiskt det och då är familjesamtal ofta ett sätt att komma vidare.
Ett första, men alldeles för litet, steg i rätt riktning
En del av (det magra) resultatet från Köpenhamnsmötet var att länderna uppmanades redovisa vilka utsläppsminskningar av växthusgaser man frivilligt åtog sig att göra. Nu har 55 länder, som idag står för knappt 80 procent av utsläppen, anmält sina åtaganden.
Köpenhamnsmötet antog som målsättning att den globala temperaturökningen ska stanna på två grader, jämfört med förindustriell nivå. Att de utsläppsmål som nu anmälts inte alls räcker för att klara två grader är ingen överraskning. Men det är en början och tvågradersmålet är bra på så sätt att det styr diskussionen fram till mötet i Mexico i december.
Några iakttagelser efter att kort ha tittat på på sammanställningen (alla siffror avser till 2020):
- Kina och Indien åtar sig ännu inte att minska sina utsläpp alls, utan bara att minska dem som andel av BNP. Kina med 40-45 procent och Indien med bara 20-25 procent (båda jämfört med 2005). Eftersom desa två växande giganters BNP sannolikt kommer att öka med betydligt mer än 50 procent till 2020 kommer deras utsläpp att ha ökat rejält till 2020. Om de inte kommer på bättre tankar framöver...
- USA talar fortfarande om 17 procent (från 2005 års nivå), alltså samma som representanthuset beslöt om före sommaren 2009 men ännu inte antagits av senaten. Här finns en uppenbar risk att Demokraterna inte lyckas få ihop de 60 röster som behövs i senaten. Om det misslyckas finns en nödlösning som kan fungera - att naturvårdsmyndigheten EPA får ansvaret att se till att USA uppfyller sina åtaganden.
- Japan utlovar 25 procent, utifrån 1990 års nivå, under förutsättning att det blir en global överenskommelse framöver (i Mexico).
- EU säger 20-30 procent, utifrån 1990 års nivå. Den högre nivån gäller om det blir en global överenskommelse.
- Norge är mest ambitiös av alla länder med utlovade utsläppsminskningar på 30-40 procent, det senare gäller om det blir en global överenskommelse som klarar två graders temperaturökning.
Läs artiklar i DN här och här.
Stora utsläpp och ökad trängsel av "Förbifarten"
"Förbifart Stockholm" andra stora vägsatsningar kommer att leda till att Stockholmsregionen inte klarar miljömålen och dessutom till ökad trängsel. Det kan man utläsa av en ny rapport från Landstingets regionplane- och trafikkontor (RTK). Rapporten borde få alla som tror att denna motorväg kommer att leda till minskad bilism i staden på andra tankar.
Orsaken till att bilismen spås öka så mycket i RTK:s beräkningar - och därmed ge mer utsläpp och trängsel - är de stora satsningarna på nya stora vägprojekt som Moderaterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna vill genomföra. Många nya stora motorleder, där "Förbifarten" är den i särklass största, leder till kraftigt ökad bilism. Så enkelt är det faktiskt. Det är också erfarenheterna från många storstäder som gjort liknande stora vägsatsningar. De nya stora billederna avlastar inte, utan leder istället till mer bilism, mer utsläpp och mer bilköer.
De stora höjningarna av trängselskatten, som RTK förutspår behövs om 20 år, blir alltså en konsekvens av den ökade bilismen. Lösningen? Ett nej till "Förbifarten" och andra föråldrade mastodontsatsningar på motorvägar och i stället en storsatsning på nya spårvägslinjer, tunnelbanesträckningar och annan spårtrafik. Det paradoxala är alltså att Miljöpartiets politik, som innebär just sådana stora spårsatsningar, också leder till lägre behov av höga trängselavgifter i framtiden.
Ett bra förslag för Slussen, med det behöver förbättras
Det är naturligtvis glädjande att Slussen-frågan äntligen har kommit fram till en lösning. Processen borde inte behövt ta så här många år, men å andra sidan har de flesta aspekter på bygget övervägts. Det är bra att frågan inte har politiserats - detta har blivit en typisk svensk konsensus-lösning och då menar jag det som något positivt. Trots det kunde processen ha varit avsevärt bättre när det gäller medborgarnas möjligheter att komma till tals.
Den nya Slussen innebär mindre betong och betydligt mer vatten. Slussen kommer att bli mycket mer av en plats för möten mellan människor. Den föreslagna trafiklösningen bygger på en enkel, effektiv och lättorienterad trafikanläggning, men mer behöver göras för att prioritera kollektivtrafiken, cyklister och gående, som dock förbättras i förslaget jämfört med dagens situation.
Det blir lättare att njuta av närheten till vattnet, eftersom kajerna blir breda och tillgängliga för fortgängare. Men behöver mer göras när det gäller klimatanpassning. Slussen är väldigt utsatt för framtida stigande havsnivåer.
Slussen ska också vara en plats för kultur; bl. a. bör Stadsmuséet byggas ut till att också bli ett stadsmiljöcentrum, där byggprojekt kan presenteras och stadsbyggnadsfrågor diskuteras. Slussen ska också vara en grön plats; träd, buskar och blommor är viktiga inslag i stadsmiljön i nya Slussen. Kulturen och grön stadsmiljö blir tillsammans med klimatanpassningen och framkomligheten för kollektivtrafiken, cyklister och gående de områden där förslaget behöver finslipas, innan byggarbetet så småningom kommer igång.
Läs artiklar i DN här, här och här.
Räkna med sjukförsäkringsreform i USA snart
Trots att Demokraterna förlorade senatsvalet i Massachusetts i förra veckan talar mycket för att president Obama får igenom en omfattande sjukförsäkringsreform snart, kanske redan under februari. De av många hett efterlängtade förändringarna - försäkringsskydd för nästan alla, garanti att inte förlora skyddet när man förlorar jobbet, ingen möjlighet för förskringsbolagen att neka någon m. m. - har varit en målsättning för Demokraterna under många år och de är fast beslutna att lyckas den här gången...
Demokraterna vet att om de inte kommer i mål nu så kommer väljarna att döma ut dem som inkompetenta och straffa dem i kongressvalet i november. Men sägs det inte att förslagen är opopulära? Ja, opinionsmätningarna visar en majoritet är emot det sjukvårdspaket som är på gång, men också att väljarna har mycket dålig information om innehållet i paketet.
Eftersom de olika delförslagen kommer att gynna en majoritet av amerikanerna är Demokraterna övertygade om att förslagen kommer att uppskattas när väl reformen börjar genomföras. Dessutom - och detta är viktigt - är paketet helt självfinansierat. Besparingar och höjda skatter riktade mot dem med höga inkomster finansierar reformen.
Eftersom Senaten redan har tagit ett sjukvårdspaket räcker det med att Representanthuset tar samma paket, med vissa kompletterande beslut i båda kamrarna. Räkna med att det sker och att Demokraterna redan i vår kan börja kampanja för alla konkreta fördelar sjukvårdsreformen ger de flesta amerikaner...
Läs artikel i DN här.
Väntat klargörande från NASA
USA:s rymdstyrelse NASA har fastslagit att de första tio åren av 2000-talet var det varmaste decenniet någonsin som har uppmätts. Det varmaste året var 2005 och även 2009 är ett av de allra varmaste åren som har uppmätts. De debattörer, uppbackade av olje- och kolindustrin, som hävdar det är "global cooling" världen håller på att drabbas av får det nu ännu svårare att sprida sin villfarelse.
Människans utsläpp av växthusgaser har orsakat uppvärmningen av jorden med en knapp grad sedan industrialismens början och kommer att orsaka fortsatt uppvärmning. Det har inte bara fastslagits av FN:s klimatpanel (som tillsatts av FN:s medlemsstater) utan också av de de vetenskapliga akademierna i länder runt om i världen och de naturvetenskapliga fakulteterna på de största universiteten.
Det finns ju också en internationell politisk enighet om vad som orsakar klimatförändringarna och att detta är en av mänsklighetens ödesfrågor. Det har i det avseendet skett ett stort steg framåt under de senaste åren. Däremot har det inte sett så positivt ut när det gäller den politiska viljan, då flera stora länder; som USA och Kina, inte visat sig beredda att ta sin del av ansvaret. Låt oss verkligen hoppas att 2010 blir en vändpunkt.
Läs artikel i Aftonbladet här.
Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.
Valet av Brown inte en röst mot Obama
Valet av republikanen Scott Brown i Massachusetts fyllnadsval till senaten igår var ett rejält bakslag för Demokraterna och president Obama. Men det var inte en röst mot Obama, utan mot en svag demokratisk senatskandidat.
Valet av Brown är anmärkningsvärt av två skäl. För det första är Massachusetts en av de liberalaste delstaterna i USA och valet var för att ersätta senator Ted Kennedy, som är en vänsterliberal politiker med amerikanska mått mätt. För det andra; Demokraternas kandidat Martha Coakley ledde med 30 procent (!) i opinionsmätningarna för bara två månader sedan...
Hur kunde det ske? De flesta bedömare anser att Coakley gjorde en usel kampanj och tog segern för given - att hon bara ville få kampanjen överstökad så hon kunde åka till Washington och krönas till senator. Hon hade få valmöten, gjorde ett oengagerat intryck och dessutom en del klumpiga misstag på slutet.
I motsats till Coakley jobbade Brown hårt under hela kampanjen och träffade massor av väljare från morgon till kväll i flera månader. Dessutom ligger han till vänster i det republikanska partiet vilket var nödvändigt för att kunna vinna. Han gjorde också ett sympatiskt intryck och alla amerikaner älskar en "underdog"...
Valet av Brown kommer naturligtvis att få betydelse, eftersom Demokraterna nu får 59 mandat i senaten och inte 60. Samtidigt ska man inte överdriva betydelsen av en röst; Obama kommer att behöva stöd från en del republikaner i senaten i vilket fall som helst, inte minst när det gäller behandlingen av ett klimatpaket under våren. Förmodligen blir Brown en av de republikaner som Obama kommer att kommunicera med mest, eftersom han blir en av några få republikaner som ligger nära den politiska mitten.
Det största problemet för Demokraterna blir att få igenom hälso- och sjukvårdsreformen, där republikanerna är eniga i sitt motstånd. I senaten behövdes alla 60 rösterna från den demokratiska gruppen för att rösta igenom reformpaketet före jul. Demokraternas bästa alternativ nu verkar vara att att rösta igenom samma paket i representanthuset. I så fall behövs ingen mer behandling i senaten.
Se artikel i Aftonbladet här, här, här och här.
Läs artikel i DN här, här och här.
Läs artiklar i SvD här och här.
Kloka råd av Wibe om etanol
Sören Wibes debattartikel om etanol i Svenska Dagbladet idag har skapat uppmärksamhet. Han är mycket kritisk mot den nuvarande politiken. Rubriken på artikeln; "Etanol är större miljöbov än bensin" är tillspetsad, men de råd han ger är vettiga.
Wibe sammanfattar i artikeln en rapport från Expertgruppen för miljöstudier. Rapporten heter "Etanolens koldioxideffekter - en översikt av forskningsläget". Ansvarig för expertgruppen är finansdepartementet, men den startades av den Socialdemokratiska regeringen 2003. Du kan läsa rapporten här.
Wibe föreslår att alla subventioner och alla tullar på etanol avskaffas. Koldioxidskatten på etanol bör vara minst hälften av den på bensin, plus vanlig energiskatt som för andra bränslen. Detta skulle leda till (1) mindre mark skulle tas i anspråk för etanolgrödor, (2) alla bränslepriser (bensin, diesel och etanol) skulle stiga och därmed minska konsumtionen och utsläppen, (3) den brasilianska sockerrörsetanolen, som ger lite koldioxidutsläpp, skulle gynnas på bekostnad av etanol som odlas av spannmål och som ger mycket utsläpp.
En extra fördel med förslagen är naturligtvis att de slopade skattesubventionerna på etanol innebär en stor besparing. De pengarna borde istället användas till att ge bättre förutsättningar för vind- och solkraft och biogas.
Läs artikel i SvD här.
Chile på fast mark, trots presidentbyte
Att man inte kan vinna jämt fick "La Concertación", Chiles regerande center-vänster-allians, erfara igår när den konservative kandidaten Sebastian Pinera vann presidentvalet. Alliansen består av socialdemokrater och kristdemokrater och har styrt Chile sedan 1990, när den brutale diktatorn Augusto Pinochet fick avgå efter en folkomröstning om makten.
Enligt DN så är en majoritet av väljarna som röstade på högerkandidaten positiva till Pinochets tid som ledare för militärdiktaturen; 1973-1990, medan Pinera själv har tagit avstånd från diktatorn. Att 25-30 procent av befolkningen fortfarande är positiva till Pinochets tid kan låta illavarslande, men Chile är idag ett helt annat land idag än det var för 20 år sedan.
Chile har sedan 1990 steg för steg minskat fattigdomen och ökat medelklassen. Välfärdsstaten har byggts ut och fattigdomen har minskat kraftigt; för 20 år räknades över 40 procent som fattiga, nu är det lite över tio procent. De demokratiska institutionerna har utvecklats och stärkts. Att förändringarna som genomförts varit populära har folket gång på gång visat i valen.
Pinera, som kallar sig själv "center-höger", är vald på fyra år och kan enligt konsitutionen inte väljas om. 2014 får "La Concertación" en ny chans och återerövrar förhoppningsvis då presidentposten. Även om Pinera skulle vilja vore det omöjligt att göra några stora förändringar "högerut" . Vad de konservativa har gjort, för att kunna konkurrera om makten igen, är att lägga sig nära den politiska mitten och acceptera de stora förändringar som gynnat den stora majoriteten av befolkningen.
Läs artikel i DN här.
Läs artikel i SvD här.
Långvarigt åtagande behövs från EU och USA
Uttalandena från president Obama och utrikesminister Clinton är uppmuntrande. USA har tagit ett stort ansvar för hjälpinsatserna i Haiti och har lovat behålla ett långsiktigt åtagande. Men även EU behöver ta ett långsiktigt ansvar.
Haiti skiljer sig mycket från länderna som drabbades vid tsunamin för fem år sedan. Provinsen Aceh, som blev hårdats drabbad, är en del av Indonesien som hade resurser för att ta ett långsiktigt ansvar där. Thailand, som också drabbades hårt, är förhållandevis välutvecklat. Haiti, däremot, är nästan helt utslaget och kommer att behöva lång tid på sig att få ett någotsånär fungerande samhälle. Haiti har aldrig haft detta och kanske kan den enorma katastrofen på ett paradoxalt sätt innebära en vändning, en början på en framtid bättre än det landet har upplevt hittills.
Brian Dean Curran, som var USAs ambassadör 2000 till 2003, tror att det åtagande som Obama har gjort, i kombination med de enorma stödinsatser som nu kommer, kan bli en "game-changer" på lång sikt för Haiti. Låt oss verkligen hoppas det - men för det behövs också större åtaganden från EU. Dessutom; att vi alla som nu förfärats och sänt pengar behåller ett intresse även efter att Haiti försvunnit från löpsedlarna.
Kan det fruktansvärda bli en vändpunkt för Haiti?
Det är svårt att "ta in" en sådan humanitär katastrof som har inträffat i Haiti. Det finns också mycket att uppröras över, kanske främst att det varit så svårt att få fram de internationella hjälpinsatserna...
Haiti är Latinamerikas fattigaste land och ett av de 35 länder i världen som är svårast att leva i, enligt FN, alltså före tisdagens jordbävning. Landet har funnits som nation i ungefär 200 år men var en diktatur ända fram till 1990. Sedan dess har Haiti haft långa perioder med stor laglöshet och det har styrts av flera mer eller mindre inkompetenta ledare. Landet är ett av de mest skogsskövlade i världen; från att för mindre för hundra år sedan ha varit ett tropiskt skogsrikt paradis.
Tsunamin för fem år sedan slog hårdast mot Aceh-provinsen i Indonesien, som drabbades lika hårt som Haiti nu. Paradoxalt nog blev katastrofen där på flera sätt en vändpunkt för provinsen, med stopp för ett långvarigt inbördeskrig och mycket stöd från en bekymrad omvärld.
Kanske, kanske kan jordbävningskatastrofen bli en vändpunkt för Haiti, som egentligen aldrig haft en lycklig period under sina 200 år. Med den närhet som skapas med Internet och TV-sändningar har landet blivit satt på världskartan som aldrig tidigare. Om omvärldens, dvs vårt, intresse för Haiti finns kvar även långt efter bilderna försvunnit från TV-rutorna kanske katastrofen kan bli en vändpunkt...
Bostad som en rättighet är mänskligt och effektivt
Idag kan ni läsa i Dagens Samhälle hur jag kritiserar borgarrådet Ulf Kristersson för moderaternas hemlöshetspolitik. Framförallt är vi i Miljöpartiet besvikna på deras ständiga nedskärningar inom de sociala verksamheterna och nu senast otydligheten och begränsningarna i deras utspel om "Housing first" i Stockholm.
Forskning från flera länder (bl. a. Sverige) visar att det är mycket effektivare att erbjuda en fast bostad först, jämfört med att den hemlösa steg för steg ska kvalificera sig för en fast bostad. Vi har sedan några år tillbaka drivit att "Housing first" på allvar ska bli verklighet i Stockholm. Det har varit med i våra budgetförslag och jag har lagt fram en motion till kommunfullmäktige. Det finns ett konkret problem med att få fram förstahandskontrakt för mindre attraktiva hyresgäster. I artikeln beskriver jag grunderna i vårt förslag för att få bort hemlösheten.
Jag bjuder nu in till samtal med en rad organisationer som arbetar med hemlöshetsfrågan. Efter det kommer vi att anordna ett seminarium om utformningen av ett verkligt "Housing first" i Stockholm.
Avgörande USA-omröstning om klimatet i nästa vecka
En enormt viktig omröstning för klimatet hålls i USA:s kongress om en vecka. Alaskas senator Lisa Murkowski (republikan) har lyckats få upp en omröstning den 20 januari om att kraftigt begränsa miljövårdsmyndigheten EPA:s möjlighet att reglera utsläpp av växthusgaser.
De stora producenterna av kol och olja i USA ger stora ekonomiska bidrag till kongressledamöter, särskilt i delstater med mycket kol- och oljeindustri. I de staterna är också allmänheten mer skeptisk till åtgärder för att minska användning av sådan energi, eftersom det påverkar jobben i de branscherna. Senator Murkowski är en av de politiker som får mycket sådana bidrag och det finns många fler.
Varför är då omröstningen så viktig? Jo, eftersom motståndet mot att minska utsläppen av koldioxid är så stort i kongressen är det risk för att det klimatpaket som förmodligen tas i år blir urvattnat. Framför allt är det ett system med utsläppsrätter, som instrument för en planerad minskning av utsläppen, som är i farozonen. Utan det blir det mycket svårare för USA att göra några tydliga åtaganden för utsläppsminskningar.
Skulle detta hända står hoppet till EPA, som då blir det viktigaste instrumentet för President Obama att få ned utsläppen. EPA har en mycket starkare roll än svenska Naturvårdsverket och kan nu besluta om mycket kraftfulla åtgärder utifrån de miljölagar som redan finns. Men då måste EPA kunna agera för att minska utsläppen från stora utsläppskällor...
Kan då vi svenskar göra något? Ja, även om det gäller amerikansk politik så finns det ett par saker. De av oss som har amerikanska vänner och bekanta kan uppmana dessa att kontakta en eller flera senatorer om att rösta nej. "RepowerAmerica", som startats av Al Gore, driver nu en sådan kampanj inför omröstningen den 20 januari. Dessutom kan vem som helst av oss gå med i "RepowerAmerica":s grupp på Facebook.
Länk till kampanjen för att få senatorer att rösta för klimatet:
http://www.repoweramerica.org/states/alaska/stop-senate-efforts-to-turn-the-clean-air-act-into-the-dirty-air-act/
Länk till RepowerAmerica:s Facebook-grupp:
http://www.facebook.com/repoweramerica
Det är avgörande att USA inte blir en bromskloss när världen under 2010 ska ta avgörande beslut i klimatfrågan. Den här omröstningen, som tros bli jämn, är en av de viktigaste på mycket länge...
Centerns ideliga positionsförflyttningar
Få partier har genom åren misskött sitt varumärke så mycket som Centern. Det har naturligtvis haft ett politiskt pris - partiet än nu riksdagens näst minsta enligt opinionsmätningarna. I DN idag säger Centens partisekreterare att partiet ska återhämta sig genom att ta röster från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Partiets analys visar att dess "hipp-som-happ"-strategi kommer att fortsätta...
Centern var på 70-talet nästan jämförbart med Moderaterna idag - det var då partiets långa utförslöpa började. Sedan dess har Centern under årens lopp varit lite av allt möjligt - och de ideliga politiska förflyttningarna högerut-vänsterut-högerut har blivit allt mer förvirrande för väljarna. Centern har under de senaste 20 åren varit det "icke-socialistiska" och "icke-borgerliga" mittenpartiet, "en borgerlig vänster", alliansparti med
Socialdemokraterna, alliansparti med Moderaterna, till att nu bli det mest pålitliga partiet till höger i riksdagen.
Enligt SCB:s junimätning så är Centern ett oattraktivt alternativ för sympatisörer till S och MP, om de skulle vilja byta parti. Men Centern har linjen klar. Det är från S och MP man ska försöka ta nya väljare - inte missnöjda högermoderater, som borde vara det naturliga valet med tanke på partiets nuvarande profil. Lycka till...
Läs artikel i DN här.
Rökfri arbetstid är ingen livsstilsfråga
Debatten om rökfri arbetstid har tagit fart igen på Aftonbladet debatt. För en vecka sedan ville fyra moderata politiker, i en debattartikel, ta bort möjligheten för arbetsgivare att besluta att arbetstiden ska vara rökfri. De tycker att det är ett orimligt krav att kunna ställa på anställda och ansåg att det var en livsstilsfråga.
Rökfri arbetstid är dock inte en fråga om livsstil, utan om hänsyn till andra som man kommer i kontakt med i arbetet. Fritiden står det naturligtvis var och en fritt att använda som man vill. Rökfri arbetstid är framför allt viktig för att äldre och funktionsnedsatta personer med omsorg eller assistans och barn på skolor och förskolor inte ska komma i kontakt med rök och rökpartiklar.
Alla landsting utom ett och massor av kommuner har infört rökfri arbetstid. En av de senaste är Stockholm, där den borgerliga majoriteten beslöt detta i höstas, ett år efter att jag skrivit en partimotion för Miljöpartiet i frågan.
Läs artiklar i Aftonbladet här och här.
Rökfri arbetstid viktig frihetsreform
På Aftonbladet debatt idag skriver fyra moderata kommunpolitiker att rökfri arbetstid är ett orimligt krav att kunna ställa på anställda. Debattörerna är emot förbud och tycks vilja - just det - förbjuda rökfri arbetstid. Deras resonemang är precis så motsägelsefullt som det låter.
Alla landsting utom ett och många kommuner har infört rökfri arbetstid, som innebär att man får röka på lunchrasten men inte under arbetstid. En av de senaste är Stockholms stad, där den borgerliga majoriteten beslöt detta i höstas, ett år efter att jag skrivit en partimotion för Miljöpartiet i frågan.
Rökfri arbetstid är framför allt viktig för "tredje man", dvs äldre med hemtjänst, äldre och personer med funktionsnedsättningar på boenden samt barn på skolor och förskolor. Friheten att slippa utsättas för andras rök och röklukt tycker dock inte debattörerna är skäl till att det ska vara möjligt för kommuner och landsting att ha policyn rökfri arbetstid. De tycker att det kränker de anställdas integritet att inte få röka under arbetstid. Förbjud rökfri arbetstid, föreslår de istället...
Läs artikel i Aftonbladet här.
